Start Motioner Beslut av stämman om modellen för fördelning av hyreshöjningar

Motion 14 år 2022 till SKB

 till styrelsens utlåtande

Beslut av stämman om modellen för fördelning av hyreshöjningar

Motionen i korthet

Genom föreningsstämmans bifall till en motion år 2014 fick styrelsen och hyres­utskottet i uppdrag att utarbeta en modell för fördelning av hyres­höjningar. När den var klar fastställdes den av styrelsen, trots att föreningsstämman borde ha beslutat om den.

Kritik har återkommande framförts mot att modellen inte har beskrivits ordentligt, att poängtalen för SKB:s olika fastigheter inte har redovisats och att det är tveksamt om modellen överensstämmer med vad stadgarnas § 42 säger om grunderna för beräkning av hyran.

Nu har en utvärdering av modellen gjorts, och en arbetsgrupp har skrivit en rapport med rekommendationer beträffande modellen. Styrelsen bör få i uppdrag att lägga fram rapporten för föreningsstämman, för diskussion och beslut om rekommendationerna i den.

Hyressättningen diskuteras regelbundet inom SKB – av naturliga skäl. Hyran är viktig för den enskilda hyresgästen-medlemmen.

Det är styrelsen som beslutar om hyrorna i fastigheterna, men hyressättningen ska ske enligt de grunder som anges i stadgarnas § 42:

”Hyressättningen för den enskilda lägenheten skall baseras på lägenhetens storlek, standard, läge och ålder samt övriga förmåner knutna till lägenheten.”

Riktlinjer för hur denna bestämmelse ska tillämpas fastställs av föreningsstämman.

Före hyresändring ska styrelsen samråda med hyresutskottet.

Under en period skulle hyrorna sättas efter ”lägenheternas relativa värden”, vilket förklarades som ”en bedömning av hur medlemmarna i genomsnitt värderar en lägenhet jämfört med föreningens övriga lägenheter.” Men det var svårt att tillämpa och svårt att relatera till de grunder som anges i stadgarna.

Förslag om att förtydliga begreppet ”läge” har framförts men avslagits.

Kritik har vid åtskilliga tillfällen framförts mot alltför knapphändiga motiveringar för hur hyres­höjningarna har fördelats på olika fastigheter.

För att åstadkomma större tydlighet om motiven för hur hyres­höjningarna fördelas föreslogs i en motion år 2014 att styrelsen skulle få ”i uppdrag att i samråd med hyresutskottet utarbeta och presentera en modell för hyres­sättningen inom SKB”. Styrelsen tillstyrkte förslaget, och stämman biföll det.

Eftersom det var ett uppdrag som styrelsen hade fått av föreningsstämman var det givet att uppdraget skulle presenteras för föreningsstämman för beslut. Men i stället beslutade styrelsen själv att fastställa modellen – utan att tillfråga föreningsstämman. Modellen presenterades bara mycket översiktligt vid Vi i SKB.

Året efter kom kritik i motioner. Där fanns yrkanden om att beskriva modellen mer utförligt och att redovisa poängtalen för de olika fastigheterna. Där fanns också yrkanden om att upphäva styrelsens godkännande av modellen och ge styrelsen i uppdrag att revidera den så att den skulle stå i överensstämmelse med stadgarnas § 42. Men yrkandena avslogs.

Nästkommande år, 2016, hade motionerna om hyressättningen gallrats bort av styrelsen och behandlades inte av stämman – i strid med lagen om ekonomiska föreningar. Yrkandena gällde att redovisa poängtalen, att revidera modellen och att upphäva godkännandet av modellen. Inte heller vid den extra stämma som begärdes för att behandla motionerna i sak blev motionerna behandlade.

År 2017 föreslogs en särskild granskning av modellen, men förslaget avslogs.

Senare beslutades att en utvärdering av modellen skulle ske.

Utredningen har blivit fördröjd på grund av corona men är nu färdig, och en rapport har publicerats. En kort notis om den finns i höstens Vi i SKB, men på hemsidan finns ingen nyhet om den, vilket borde ha varit självklart, utan i stället har den i praktiken gömts undan och kan upptäckas först om man går till Om oss > Föreningen > Lagar, stadgar och riktlinjer och där klickar på Riktlinjer.

Föreningsstämman – som borde ha fått besluta om modellen när den infördes – bör nu få diskutera utvärderingsrapporten och besluta om rekommendationerna i den. Mot bakgrund av tidigare hantering av hyresfrågan är det dock inte givet att styrelsen kommer att ta upp rapporten för beslut på stämman. Därför bör styrelsen få det uppdraget.

För övrigt bifölls vid extrastämman i november förra året ett motionsyrkande om att ”redovisa poängtalen från 2015 och framåt för samtliga fastig­heter/för­valt­nings­enheter för de fyra parametrarna som används i modellen för fördelning av hyres­höjningar”. Det uppdraget har för närvarande inte verkställts, drygt två månader efter beslutet.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att ta upp rapporten om utvärderingen av hyres­höjnings­fördelningsmodellen på föreningsstämman för diskussion och beslut om rekommendationerna i rapporten.

Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten

Yrkanden i motioner som styrelsen sambehandlat

I motion 11 av Birgitta Carlerhag, fullmäktig Täppan, yrkas att fullmäktige beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att lägga fram utvärderingsrapporten om hyreshöjningsfördelningsmodellen, för diskussion och beslut om rapportens rekommendationer och modellen, på nästa ordinarie föreningsstämma eller vid en extrastämma dessförinnan.

I motion 12 av Lena Berg, hyresmedlem Stångkusken, yrkas att fullmäktige beslutar

att utvärderingen av Hyreshöjningsfördelningsmodellen som SKB genomfört i intern arbetsgrupp och som rapporterats 2021-09-08 görs om innan modellen fortsatt tillämpas,

att utvärderingsgruppens slutsats ”Det är angeläget att medlemmarna har förtroende för modellen” ska tas tillvara i det fortsatta arbetet med Hyres­höjnings­fördelnings­modellen och att SKB tydligt redogör för hur detta ska säkerställas,

att SKB skapar större transparens och kommunikativt engagemang i frågan om Hyres­höjnings­fördelnings­modellens utformning, effekter och löpande revideringar.

I motion 13 av Åke Persson, kömedlem, yrkas att fullmäktige beslutar

att ge styrelsen i uppdrag
– att skrota/avveckla nuvarande modell för fördelning av hyres­höj­ningar till förmån för samma höjning i kr/kvm i hela beståndet,
– att redovisa kostnad/intäkt för varje kvar­ter/fastig­het,
– att beslut om nybyggna­tion enbart sker när man är förvissad om att medlemmarna efter­frågar lägen­heter till den hyres/insats­nivå som erfordras för att det nya kvarte­ret/fastig­heten skall kunna bära sina egna kostnader.

 till motionen

Styrelsens utlåtande över motionerna 11, 12, 13 och 14

Ramverk för fastställande av hyra

Enligt gällande lagstiftning och SKBs stadgar är det en uppgift för styrelsen att fastställa hyran till föreningen, efter samråd med hyresutskottet. Hyran ska fastställas utifrån grunder angivna i stadgarna och i enlighet med gällande riktlinjer för hyressättning. Grunder för hyressättning av den enskilda lägenheten är enligt stadgarna storlek, standard, läge, ålder och lägenhetens övriga förmåner knutna till lägenheten. Utöver stadgarnas bestämmelser har fullmäktige vid föreningsstämman år 2009 fastställt riktlinjer för hyressättning. I dessa slås fast att det under det årliga hyressamrådet ska göras en bedömning av hur förvaltnings­enheter och lägenheter ska hyressättas i förhållande till varandra för att motsvara stadgarnas krav. Föreningsstämman har också slagit fast att skillnaden i hyres­höjning mellan olika fastigheter ett enskilt år inte får vara större än fyra procent­enheter.

Således ska styrelsen, inom ramen för stadgarnas och hyresriktlinjernas bestämmelser, efter samråd med hyresutskottet, fastställa den årliga hyres­höjningen och hur den ska fördelas. En ­höjning där alla förvaltnings­enheter höjs lika, vare sig det sker med samma krontal per kvadratmeter eller procentsats, skulle, enligt styrelsens uppfattning, innebära att hyresriktlinjerna om att bedöma hur förvaltnings­enheter och lägenheter ska hyressättas i förhållande varandra, inte följs. Samma procentuella ­höjning skulle dessutom öka oönskade hyresskillnader.

Modell för fördelning av hyres­höjningar

Differentiering av de årliga hyres­höjningarna gjordes även innan hyres­höjnings­fördelnings­modellen infördes. Differentieringen fastställdes då av styrelsen efter samråd med hyresutskottet. Utgångspunkten var då vad som vid varje tidpunkt ansågs skäligt, utifrån stadgar och hyresriktlinjer.

Föreningsstämman år 2014 fattade beslut, efter förslag från motionär och med bifall från styrelsen, att ge styrelsen i uppdrag att i samråd med hyresutskottet utarbeta och presentera en modell för hyressättningen inom SKB. Styrelsen och hyresutskottet utsåg en arbetsgrupp bestående av en styrelseledamot, tre tjänstemän och tre representanter för hyresutskottet. Arbets­gruppen tog fram ett förslag till modell, som styrelsen fattade beslut om att anta i oktober 2014. Styrelsen fullgjorde sitt uppdrag gentemot fullmäktige genom att presentera modellen vid fullmäktigedagen år 2014 (något beslut om att modellen skulle underställas fullmäktige för beslut vid föreningsstämma finns inte).

Modellens syfte är att konkretisera stadgarnas och hyresriktlinjernas bestämmelser om hyressättning. Därutöver har syftet varit att den ska vara enkel att tillämpa samt vara förutsägbar och stabil över tid. De parametrar som modellen baseras på är läge (30 procent), kötid (40 procent), nuvarande hyra (20 procent), insats (5 procent) och värdeår (5 procent).

Utvärdering av hyres­höjnings­fördelnings­modellen

I yttrande över motion 12 till 2017 års föreningsstämma föreslog hyresutskottet att modellen skulle utvärderas, vilket nu gjorts. Utvärderingen har genomförts av en grupp bestående av två styrelseledamöter, tre representanter för hyresutskottet och två tjänstemän. En tjänsteman och en representant för hyresutskottet som också deltog vid modellens framtagande, ingick även i utvärderings­gruppen. Övriga fem medlemmar av utvärderings­gruppen var inte delaktiga i arbetet med att ta fram modellen.

Utvärderings­gruppen har granskat modellen, dess parametrar och viktning samt studerat dess effekter under åren 2015–2021. Gruppen anser enhälligt, vid en sammanvägd bedömning, att hyres­höjnings­fördelnings­modellen överensstämmer med stadgarnas och hyresriktlinjernas bestämmelser om hyressättning. Den leder till en rimlig differentiering/spridning och bidrar, genom de tillämpade parametrarna, till att styrelsen lever upp till sitt ansvar vad gäller bedömningen av hur förvaltnings­enheterna och lägenheterna ska hyressättas i förhållande till varandra. Även kraven på enkelhet, förutsägbarhet och stabilitet anses vara uppfyllda. Styrelsen delar utvärderings­gruppens uppfattning.

Utvärderings­gruppens rapport har, i enlighet med överenskommelse mellan styrelsen och hyresutskottet, publicerats på föreningens webbplats. Rapporten finns tillgänglig i anslutning till information om gällande hyresriktlinjer och övrig information om hyres­höjnings­fördelnings­modellen. Vidare har alla medlemmar uppmärksammats genom notis i Vi i SKB.

Som framgår av utvärderingsrapporten har hyran, i området med de lägsta hyres­höjningarna, höjts med totalt 68 kronor per kvadratmeter och år under den sjuårsperiod som utvärderingen omfattar. Detta motsvarar en genomsnittlig hyres­höjning på 57 kronor per månad för en lägenhet på 70 kvadratmeter. I området med de högsta höjningarna höjdes hyran under samma period med 115 kronor per kvadratmeter och år. Detta motsvarar för en lika stor lägenhet en genomsnittlig hyres­höjning på 96 kronor per månad.

Övriga frågor som lyfts fram i motionerna 11–14

Marknadshyra

Att jämföra en differentiering av de årliga hyres­höjningarna med införande av marknadshyra är inte relevant. Marknadshyra handlar om att sätta hyra utifrån vad någon är beredd att betala. Att differentiera hyrorna handlar om att uppfylla stadgarnas och hyresriktlinjernas bestämmelser samt att tillvarata alla medlemmars intressen.

Öppenhet, transparens och rollfördelning

Ett kooperativt företag ska självklart präglas av öppenhet, rättvisa och möjlighet att påverka. Det ligger i sakens natur. Samtidigt måste ett kooperativt företag av SKBs storlek ha en tydlig rollfördelning där stadgar och inriktningsbestämmelser avgörs av fullmäktige vid föreningsstämma och där den av föreningsstämman utsedda styrelsen fattar fortlöpande beslut i enlighet med dessa. Beslut om stadgar och hyresriktlinjer ska fattas av föreningsstämma, dess tillämpning handhas av styrelsen.

Sammanställning av poängvärden för varje förvaltningsenhet pågår i enlighet med beslut vid föreningsstämman i november 2021.

Pandemin och differentiering av hyres­höjningar

Styrelsen anser inte att pandemin och dess effekter ska ha någon inverkan på hur de årliga hyres­höjningarna fördelas. Styrelsen ser inte heller någon motsättning mellan differentiering av hyres­höjningar och socialt ansvarstagande.

Fastigheternas kostnader

I motion 13 menar motionären att det i SKB funnits en grundläggande tanke om att varje kvarter ska bära sina egna kostnader och att hyres­höjnings­fördelnings­modellen motverkar detta. Så är det inte. Ny- och ombyggda fastigheter ska enligt hyresriktlinjerna från år 2009 ha en hyra som minimerar belastningen på föreningens ekonomi, samtidigt som samtliga lägenheter ska bli uthyrda. Dessa förutsättningar beaktas vid hyressättning av nyproduktion. För övrigt är hyressättningen solidarisk inom SKB. Föreningens intäkter ska täcka föreningens kostnader. Kostnader för drift och skötsel, tomträttsavgäld, kapitaltjänstkostnader och dylikt ska inte ligga till grund för den enskilda fastighetens hyressättning, annat än kalkylmässigt vid nyproduktionstillfället. I förvaltningsskedet ska hyran bestämmas med utgångspunkt från stadgar och hyresriktlinjer.

Sammanfattning

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta

att anse andra och tredje att-satserna i motion 12 samt tredje att-satsen i motion 13 besvarade,

att avslå motion 11, första att-satsen i motion 12, första och andra att-satserna i motion 13 samt motion 14.

 till motionen

Hyresutskottets utlåtande över motionerna 11, 12, 13 och 14

Hyresutskottet har haft representanter med både vid framtagandet av hyreshöjningsfördelningsmodellen och i den utvärdering som gjordes efter fem års användning.

Hyresutskottet instämmer i de slutsatser och rekommendationer som framkom vid utvärderingen av modellen.

Hyresutskottet ser därför ingen anledning att göra en extra utvärdering eller förändringar i modellen nu utan inväntar nästa utvärdering som ska göras efter totalt fem år igen.