Motion år 2025 till SKB
Motionen i korthet
Styrelsens förslag till stadgeändringar i ”steg 2” är oerhört omfattande. Nästan alla stycken har ändrats, och antalet ord har ökat med 77 procent. Stadgetexten har tagits fram på kort tid och har inte kunnat diskuteras och granskas så noggrant som krävs. Förslaget omfattar också många fler ändringar än man sade från början.
Flera förslag verkar dåligt underbyggda och är tveksamma. Många frågetecken berör det demokratiska, som grunderna för att neka medlemskap. Flera ändringar gäller grundläggande medlemsfrågor och behöver belysas åtskilligt mer.
Den nya strukturen är krångligare, med paragrafnumrering i två nivåer och ett stort antal rubriker. De många hänvisningarna pekar på att strukturen har brister.
Språket har delvis förbättrats, men tveksamma formuleringar kvarstår och många nya formuleringar kan kritiseras. Ett flertal formuleringar är oprecisa och ger alltför stort utrymme för tolkningar.
De markeringar som ska ange vilken text som är ändrad, tillagd respektive struken uppvisar ett stort antal felaktigheter.
Förslaget behöver återremitteras för ytterligare genomlysning och omarbetning, bland annat för att inte försvaga medlemmarnas ställning och intressen i en förening som grundats just för att tillvarata dessa. Förslaget behöver också delas upp i flera delar för att medlemmar och fullmäktige ska ha möjlighet att granska stadgeändringarna på ett rimligt och ansvarsfullt sätt.
Nästan hela stadgetexten har ändrats – bara 4 stycken av 126 är oförändrade – och dessutom har en stor mängd text tillkommit. Antalet ord har ökat med 77 procent (från 3 648 till 6 448). Texten har alltså ökat med tre fjärdedelar. Antalet paragrafer har ökat från 46 till 120, varav 18 huvudparagrafer och 102 underparagrafer med numrering typ 8.14. Indelningen och numreringen har blivit mer komplicerad. För att presentera stadgeförslaget krävs det fem dokument på sammanlagt 155 sidor.
Bara dessa siffror klargör att förslaget är så omfattande att medlemmar och fullmäktige inte kan granska allt tillfredsställande. Och när det gäller stadgar är det just allt man behöver granska – även små detaljer kan innebära stora ändringar. Dessutom är många förslag helt nya och har inte ens presenterats i de så kallade dialogforum för fullmäktige som har anordnats.
Kontrasten mellan ”steg 1” och ”steg 2” är våldsam. Förslagen i ”steg 1” var rimliga i omfång, så att man kunde sätta sig in i dem. De var också ordentligt diskuterade, och det fanns god samsyn om många av förslagen.
Stadgeförslaget verkar ha varit för omfattande även för projektgruppen, så att man inte har hunnit med ordentligt. Hur ska man annars förklara att rödmarkeringarna i förslaget, som ska ange olikheterna mellan nuvarande och föreslagen lydelse av stadgarna, innehåller så många felaktigheter?
Felen finns ända från början, från första rubriken – se bilden nedan, där gulmarkering anger text som inte är röd men borde ha varit det eller text som är röd men inte borde ha varit det.
Texten på bilden är för liten för att vara läsbar, men gulmarkeringarna illustrerar ändå omfattningen av dessa felaktiga markeringar. Nedan finns ytterligare exempel från paragrafen om samråd inför hyresändring.
Man ska kunna lita på dessa markeringar när man går igenom ett stadgeförslag, så att man efteråt vet att man har granskat alla ändringar. Men genom dessa fel döljs alltså ett stort antal ändringar.
Mycket text har flyttats om, vilket har gjort ändringarna svårare att bedöma. Den nya strukturen ska likna lagen om ekonomiska föreningar. Det är feltänkt – stadgar är ingen lag. Förebilden borde ha varit stadgar för andra ekonomiska föreningar.
Paragraftecknen har också placerats efter siffrorna, inte före, som i nuvarande stadgar. Det är fel – i stadgar ska paragraftecknen stå före siffran. Se särskild motion om detta.
Stadgetexten är på alltför många ställen oprecis och kräver tolkningar. Det är allvarligt. Stadgetext bör vara så tydlig som möjligt.
Kommentarer till stadgarna finns i ett dokument på 75 sidor. Det är förstås bra att det finns förklaringar. Men de är bara förklaringar utan någon giltighet. Tolkningar kan göras på annat sätt utan att det är något stadgebrott.
Bara den beslutade stadgetexten gäller. Den måste vara tillräckligt tydlig.
Stadgeförslaget inkluderar nya förslag som inte alls diskuterats. De tre ”dialogforum” som hållits har mest varit en argumentation för de olika förslagen. De fullmäktigeledamöter som deltagit har inte fått förslagen i förväg utan direkt vid mötet och bara kunnat föra fram synpunkter som de snabbt kommit på – utan tid för eftertanke. Mötena skedde också under kort tidsperiod (10 april–23 maj) då förberedelser behövde göras inför de ordinarie medlemsmötena och stämman den 1 juni.
Fullmäktigedagen utnyttjades också dåligt: Vissa förslag presenterades, men sedan var utrymmet för synpunkter mycket begränsat. En stor del av dagen ägnades i stället åt bussresa till ett par av SKB:s nyproduktioner.
Arbetet med de omfattande stadgeändringarna har inte varit en lugnt framåtskridande process utan har skett väldigt ryckigt. Tiden har varit lång, räknat från starten för ”steg 1”, men den har inte utnyttjats väl.
Påpekandet att förslaget är väldigt omfångsrikt har från projektgruppen bemötts med: ”Ja, men det finns ju en sammanfattning.” Men där beskrivs bara ett urval av ändringarna, dessutom översiktligt. Att säga ja till stadgeförslaget bara efter att ha läst den sammanfattningen är inte ett ansvarsfullt sätt att hantera ett stadgeförslag.
En fråga om stadgeändringar får aldrig reduceras till en fråga om förtroende, om vi har förtroende för styrelsen eller möjligen projektgruppen. Stadgarna, som är grunden för föreningen, behöver granskas grundligt, så att var och en som är med och beslutar kan ta ansvar för ändringarna.
Styrelsens omfångsrika – och otillräckligt diskuterade – förslag är omöjligt att säga ja till, om man agerar ansvarsfullt. Ändringarna behöver tas upp i omgångar, så att tillräckligt många av SKB:s medlemmar och fullmäktige har möjlighet att sätta sig in i ändringarna, så att de med gott samvete kan behandla förslaget.
Trots att förslaget är mycket mer omfattande än vad som har angetts i samband med ”steg 1” av stadgeändringarna saknas flera viktiga frågor.
Det saknas grundläggande uppgifter om kvartersråd. Kan ett kvartersråd bestå av en enda person? Stadgarna anger inget minsta antal. Nu har det lagts till att kvartersrådet ska ”inom sig välja kassör och övriga funktionärer”, men inga övriga funktionärer räknas upp – inte ens sammankallande. Och formuleringen innebär att medlemmarna inte får välja kassör på årsmöte eller ordinarie medlemsmöte, vilket kan ifrågasättas.
Och det står inget om kvartersrådens årsmöten. Hur ska de ordnas? Behöver de ordnas? Och de kvartersråd som på sitt årsmöte väljer både kvartersråd och fullmäktige, varför ska de inte få fortsätta att göra så?
Det viktiga begreppet turordning definieras fortfarande inte. Det står att turordning ”räknas från den tidpunkt då …” Men om turordning – som språkligt sett borde vara ett nummer på medlemmens plats i kön – är ett datum (då man blev medlem) eller det antal år som gått från året då man blev medlem anges inte. Det är verkligen en brist.
Det anges att språket har moderniserats. Det är riktigt att så har skett på en del ställen. Men man har missat att förenkla på ett flertal ställen, och även i en del nya formuleringar är språket tillkrånglat och byråkratiskt, med inskjutna satser och ordföljd som gör meningarna svårare att läsa.
I § 1.3 har ”mark och byggnader” ändrats till ”fastigheter (mark och byggnader)”. Vad är anledningen till den krångligare formuleringen med parentes?
I § 2.1 används begreppet ”kooperativ hyresgäst”, inte bara ”hyresgäst”. Vad tillför den mer otympliga termen?
I § 5.3 har ”flyttning” ändrats till ”omflyttning” fast ”flytt” är bättre.
I § 5.3 har man inte förenklat ”kvadratmeter lägenhetsyta, sådan den anges i hyresavtalet” till ”kvadratmeter lägenhetsyta enligt hyresavtalet”.
I § 5.4 hade man kunnat ändra ”ska upplåtelseinsatserna, om styrelsen så beslutar, höjas med …” till det enklare ”kan styrelsen besluta att upplåtelseinsatserna höjs med …”
I § 5.7 har man ändrat ”fordran” till ”sådan fordran” helt i onödan.
I § 8.10 står det: ”En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. ”Här verkar SKB påstå något generellt om fullmakter som man inte har rätt att påstå. Däremot kan föreningens anges: ”En fullmakt får vara högst ett år.” Tillägget ”från utfärdandet” är onödigt. Det är ett exempel på räddhågad byråkratisk-juridisk övertydlighet som bör undvikas.
I § 8.12 är formuleringen ”fullmäktig(-e) och suppleant(-er)” språkligt klart olämplig. Formuleringen ”en eller flera fullmäktigeledamöter med suppleanter” är språkligt korrekt, tydligare och mer lättläst.
Rubriken för 8.13 är ”§ Om val av fullmäktig och suppleant för denne”. En rubrik bör aldrig börja ”Om”, ”Beträffande” eller dylikt utan direkt ange vilken fråga det gäller. Annars kunde det stå ”Om” först i alla rubriker.
I § 9.2 står det: ”Sådan extra föreningsstämma som anges i 9.1 § andra eller tredje stycket”. Det borde stå bara: ”Extra föreningsstämma”. Det finns ju inga andra extra föreningsstämmor.
I § 9.6 har ”godkännande av dagordning” ändrats till det krångligare ”beslut om fastställelse av arbetsordning”, när en bättre ändring är ”beslut om arbetsordning”.
På samma sätt har ”fastställande av årsavgift” onödigt ändrats till ”beslut om fastställande av årsavgift”, när ”beslut om årsavgift” räcker, och ”bestämmande av arvoden” har ändrats till det onödigt preciserande ”beslut om storleken på arvoden”, när det kunde stå ”beslut om arvode”.
I samma paragraf har ordet ”fastställelse” använts fast ”fastställande” används på övriga ställen och betyder detsamma. Det är inkonsekvent.
I § 9.15 står det: ”Enligt 2 kap. 18 a och b §§ lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt gäller särskilda majoritetskrav vid ändring av stadgarna.” Man bör börja med vad saken gäller: ”Vid ändring av stadgarna gäller särskilda majoritetskrav enligt 2 kap. 18 a och b §§ lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt.” Det blir också konsekvent i förhållande till stycket före, som börjar ”Vid val”.
För övrigt borde det i stället för ”18 a och b §§” stå bara ”18 §”, eftersom även § 18 har giltighet i sammanhanget. Den anger vilka paragrafer som paragraferna 18 a och 18 b ersätter och hänvisar till dem.
I § 12.1 står det: ”Revisorer enligt första stycket väljs av föreningsstämman.” Här är ”enligt första stycket” helt onödigt – det finns inga andra revisorer.
Enda meningen i § 14.4 är: ”Vid valberedningens sammanträden gäller det som sägs i 10.6 § (styrelsens beslutsförhet) och 10.7 § (majoritetskrav vid styrelsebeslut) även för valberedningen.” Det borde upprepas här, så att texten blir enkel och lättläst och man slipper krångliga hänvisningar.
I sista paragrafen står det: ”För frågor som inte regleras i dessa stadgar gäller lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt och lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar samt övrig tillämplig lagstiftning” – som om stadgarna hade företräde och lagarna gällde bara om den aktuella frågan inte reglerades i stadgarna! Så absurt feltänkt! Med en jurist i projektgruppen!
”Hyresutskottet ska bland annat” står det, och så följer en uppräkning. Men uttrycket ”bland annat” ska inte förekomma i stadgar. I stadgar ska det bara stå det som ska gälla, det som är obligatorisk. I det här fallet ska det stå bara vad hyresutskottet ska göra. Det är fullständigt självklart att utskottet också kan göra andra saker, och det står för övrigt i stycket under: ”Hyresutskottet får …”
I uppräkningen i 9.6 av ärendena som ”ska … behandlas” vid ordinarie föreningsstämma ska inte ingå ärenden som inte är obligatoriska. Punkt 24 ska alltså strykas från listan över det som är obligatoriskt. Vill man ha med den informationen får den skrivas på annan plats.
I en stor mängd paragrafer finns det oklarheter, sådant som är otydligt eller som skapar frågor om hur det ska fungera.
I § 5.3 står det att indexuppräkning av upplåtelseinsatser kan ske årligen. Vad betyder det? Det står inget om vad som avgör om det ska ske.
I vilken utsträckning ska digitala möten få ersätta möten där man på plats kan ha ordentlig kontroll och följa med?
I § 5.4 kan man fråga sig vad de ändrade formuleringarna om anpassning till konsumentprisindex i nya 5.4 innebär. Konsekvenserna har inte belysts.
I § 5.8 har skrivningen om ungdomsmedlemskap gjorts otydligare.
I § 8.7 står det: ”Medlemsmöte får hållas digitalt i enlighet med bestämmelserna om digital föreningsstämma i 6 kap. 14 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.” Behöver man läsa i den lagen för att få viktig information om vad som gäller? Varför anges den inte här i så fall?
I § 9.1 talas det om ”röstberättigade medlemmar”. Vad är det? Röstberättigade i vilket sammanhang? Inte på stämman. Är det på medlemsmöte? Är det hyresmedlemmar och ”medboendemedlemmar” som avses?
I § 9.7 står det att man ska ”begära” hos styrelsen ”skriftligen” när man vill motionera. Men det står inget om att det också kan ske digitalt, genom mejl, som det tillämpas. Och motionerna skickas inte heller till styrelsen, som kravet i texten är, utan till en speciell mejladress: motion@skb.org.
I § 9.14 anges att personval ibland kan ske ”med slutna röstsedlar”. Kan det inte också ske med ”elektroniska hjälpmedel ”? Sådana har redan använts vid en föreningsstämma.
Den nya kategorin ”medboendemedlem” är både definitionsmässigt och språkligt tveksam.
Mycket av den gamla texten har flyttats till andra ställen, så att det är svårt att få en överblick över ändringarna. Att det finns en stor mängd hänvisningar till andra paragrafer pekar på att strukturen inte är optimal.
Det är en omfattande underindelning av paragrafer – 102 underindelningar till de 18 huvudparagraferna – och ibland är det bara en enda mening i en underindelning. Det blir väldigt många nummer.
På flera ställen förekommer att en rubrik har exakt samma rubrik under sig, som i paragraferna 11 och 14. Samma rubrik ska inte förekomma två gånger – då är det något fel på rubriksättningen.
Det blir ännu märkligare när det inte finns någon underindelning utan paragrafen utgörs av en enda mening, som nedan.
11 § Firmateckning
11.1 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen, av två personer i förening, som styrelsen utsett.
Skrivningen om att lägenhet ska kunna hyras ut till andra än medlemmar är alltför vag och inte tillräckligt restriktiv. Det står att det ska vara ”en ringa del av föreningens verksamhet”. Juristen i projektgruppen har sagt att begreppet ”ringa” brukar tolkas som 5–10 procent. Men 5–10 av SKB:s 8 500 lägenheter är 425–850 lägenheter – alldeles för mycket. Men 5–10 procent är inget som gäller – det kan bli mer. Stadgetextens ”ringa” kan styrelsen välja att tolka på annat sätt.
Varför ska den som är sambo med den som hyr lägenheten behöva godkännande för att få överföras till förvaltningsenheten? Och varför får bara make/maka eller sambo överföras? Varför inte barn?
Bestämmelsen i nya 3.2 om att den som inte är folkbokförd på sin SKB-lägenhet är oklar och alltför drastisk. Hur kommer den att tillämpas? Kommer medlemmen att uteslutas så fort detta upptäcks?
Det föreslås att riktlinjer ska finnas för ”tilldelning av lägenhet”. Vad de ska omfatta är oklart. Tidigare har det diskuterats regler i samband med anmälan till lägenhet, exempelvis att det ska finnas ett tak för hur många gånger under ett år man får anmäla intresse. Är det inte aktuellt längre?
I ett massutskick till medlemmarna i december presenterades stadgeförslaget under rubriken ”SKB fortsätter utvecklingen under 2025”.
I texten användes ord som säkert avsågs skapa en positiv bild av förslaget: ”utveckling”, ”modernisera”, ”bättre förutsättningar” och ”justeras” (”inte ”ändras” eller ”korrigeras”). Man talade om ”föreningens behov”, som om ändringarna var nödvändiga, och beskrev den nya strukturen som ”logisk”.
Förslaget behöver återremitteras, delas upp och föreläggas stämman i flera delar, för att det ska kunna hanteras så noggrant och ansvarsfullt som ett stadgeförslag bör hanteras. Det behöver dessutom revideras beträffande ett rätt stort antal förslag, varav några kanske bör strykas.
Vi yrkar att föreningsstämman beslutar
att återremittera stadgeförslaget till styrelsen för omarbetning samt
att ge styrelsen i uppdrag att dela upp kommande förslag i minst två delar.
Lars Lingvall, medlnr ####, Segelbåten, fullmäktig och sammankallande
Cecilia Rydell, medlnr ######, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Hans Olofsson, medlnr ####, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Karin Borg, medlnr #####, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Katarina Oscarsson, medlnr #####, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Kjell Nilsson, medlnr ######, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Ulf Tapper, medlnr #####, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Victor Tinnerstedt, medlnr #####, Segelbåten, kvartersrådsledamot
Agneta Elers Jarleman, medlnr ######, Segelbåten, bomedlem
Agnetha Sandström, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Anders Bergman, medlnr #####, Segelbåten, bomedlem
Annika Andersson, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Bobo Tennmark, medlnr ###, Segelbåten, hyresmedlem
Claes-Eric Nilsson, medlnr #####, Segelbåten, hyresmedlem
Eva Karlberg, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Eva Kopp, medlnr #####, Segelbåten, hyresmedlem
Gun Mattsson, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Helena Jonsson, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Ivo Parik, medlnr ######, Segelbåten, hyresmedlem
Karin Rågsjö, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Katarina Lindroth, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Kenneth Möller, medlnr ####, Segelbåten, hyresmedlem
Lukas Moderato, medlnr ######, Segelbåten, hyresmedlem
Maria Himre, medlnr #####, Segelbåten, hyresmedlem
Marina Thunberg, medlnr ######, Segelbåten, hyresmedlem
Mikael Aivio, medlnr #####, Segelbåten, hyresmedlem
Sören Danielsson, medlnr #####, Segelbåten, hyresmedlem
Therese Bergstrand, medlnr ######, Segelbåten, hyresmedlem
Åsa Snöljung, medlnr #####, Segelbåten, hyresmedlem
Gunnar Lundkvist, medlnr ####, Ässjan, fullmäktig och sammankallande
Ellinor Elm, medlnr ####, Ässjan, fullmäktigesuppleant
Elisabeth Grusell, medlnr #####, Ässjan, kvartersrådsledamot
Jonny Rundberg, medlnr ####, Ässjan, kvartersrådsledamot
Per Kraft, medlnr ####, Ässjan, kvartersrådsledamot
Peter Printz, medlnr ####, Ässjan, kvartersrådsledamot
Kristina Hanström, medlnr #####, Fyrfamiljsvillorna, fullmäktig
Magnus Thelin , medlnr #####, Gröndal, fullmäktig
Robert Kärn, medlnr #####, Idö-Våldö, fullmäktig
Sinikka Gedda, medlnr ####, Ryssjan, fullmäktig
Stella D Ailly, medlnr #####, Sigbardiorden, fullmäktig