Start Motioner Hur större stadgeändringar bör genomföras
Motion 15 år 2022 till SKB
till styrelsens utlåtande |
Motionen i korthet
Stadgarna är de grundläggande reglerna i en förening, och det är därför av avgörande betydelse att stadgeändringar är ordentligt genomtänkta.
Vid en större stadgeändring bör textförslaget publiceras så att medlemmarna kan framföra ändringsförslag i motioner. Endast på det sättet kan alternativa förslag diskuteras och bedömas i förväg, så att beslutet blir genomtänkt.
Styrelsen bör därför få i uppdrag att publicera kommande förslag till stadgeändringar senast tre veckor före motionstidens utgång, och ett tillägg till stadgarna om detta förfaringssätt bör också göras.
Hur ändrar man stadgar? Jo, man tar fram ett konkret textförslag med nuvarande lydelse av stadgarna i en spalt till vänster och föreslagen lydelse i en spalt till höger med tydliga markeringar i båda spalterna av vad som skiljer, så att man lätt kan se vad som är strykning, tillägg respektive ändrad formulering.
Så gjorde SKB exempelvis vid den stora stadgeändringen år 2007. Förslaget publicerades så att man kunde motionera om det. Därmed blev ändringsförslagen publicerade före stämman där stadgeändringen behandlades, och därmed kunde alla förslag bedömas i förväg och bli ordentligt övervägda. Några av motionsförslagen yrkade styrelsen också bifall till.
Nu har styrelsen aviserat stora stadgeändringar. Två rapporter har tagits fram, det har varit möten med diskussioner, och man har kunnat skicka in synpunkter. Så långt är allt väl.
Men sedan har styrelsen föreslagit och extrastämman 2021 godkänt ett så kallat inriktningsbeslut, ett slags principbeslut om vad stadgarna ska innehålla. Det har inte förekommit tidigare, och jag har inte varit med om något liknande i någon av de andra föreningar där jag har varit eller är medlem.
Vad är poängen? Genom möten och inlämnade synpunkter har styrelsen redan fått en uppfattning om vad medlemmarna tycker. Inriktningsbeslutets att-satser ger inget ytterligare, särskilt som flera att-satser är oprecisa, framför allt att‑satsen att införa möjlighet till digitala nomineringar och val.
Men viktigast: Inriktningsbeslutet betyder inget för det kommande beslutet om stadgeändringar. Den stämma som beslutar om ändringarna, genom att ta ställning till konkreta stadgetexter, är inte bunden av några tidigare beslut. Stämman är SKB:s högsta beslutande organ och kan och bör vid varje tillfälle besluta enligt vad som anses vara bäst för SKB.
Styrelsen har talat om att lägga fram stadgeändringsförslaget till en extra stämma. Men till en sådan stämma går det inte att motionera och föreslå ändringar (ändrade formuleringar, strykningar eller tillägg) utan då måste varje sådant förslag framföras muntligt vid stämman.
I så fall är varje fullmäktig tvungen att på kort tid ta ställning till ett antal förslag, muntligt framförda. Då gäller det inte bara att avgöra hur en enskild mening ska formuleras utan också att bedöma konsekvenser av den och se om den stämmer med övriga formuleringar.
Var och en inser att ett beslut som fattas på sådant sätt inte blir tillräckligt genomtänkt. Det finns risk för felaktigheter, inkonsekvenser och formuleringar som på olika sätt inte stämmer med andra. Dessutom skulle man som fullmäktig för boende inte kunna förankra sina ställningstaganden hos dem man representerar, de boende i kvarteret.
Styrelsen bör därför få i uppdrag att lägga fram kommande stadgeändringsförslag i sådan tid att det går att motionera om det. Lämplig tid kan vara tre veckor före motionstidens utgång. Detta är så viktigt som princip att det också bör skrivas in i stadgarna.
Stadgarna ändras genom beslut vid två stämmor. Vid den första räcker enkel majoritet, men vid den andra krävs (minst) två tredjedels majoritet. Om stadgeändringarna inte är tillräckligt genomtänkta vid den första stämman finns det risk för att den majoritet som krävs vid den andra inte uppnås. Då måste styrelsen lägga fram ett nytt förslag och beslutsprocessen börja om. (Hur stadgarna ändras anges inte i stadgarna utan i 2 kap. 18 a18 b § lagen om kooperativ hyresrätt.)
Jag yrkar att föreningsstämman beslutar
att ge styrelsen i uppdrag att lägga fram kommande förslag om stadgeändringar senast tre veckor före motionstidens utgång samt
att ge styrelsen i uppdrag att i nästa stadgeändringsförslag inkludera en bestämmelse om att förslag om större stadgeändringar ska läggas fram senast tre veckor före motionstidens utgång.
Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten
till motionen |
Styrelsen instämmer i motionärens syn på stadgarna att de är grundläggande i en förening, att det är av avgörande betydelse att en stadgeändring görs på ett genomtänkt sätt och att det är angeläget att förslag till förändringar är tydligt redovisade och välmotiverade.
Styrelsen har dock en lite annan syn än motionären på behovet av ett inriktningsbeslut inför en större stadgeändring. Där är korrekt som motionären skriver, att ett sådant beslut inte är bindande för en framtida föreningsstämma. Inte desto mindre är innehållet i ett inriktningsbeslut av värde när konkreta förslag till stadgeändringar arbetas fram, varför det var positivt att föreningsstämman i november 2021 fattade beslut om detta.
Som styrelsen redovisade vid föreningsstämman i samband med föreningsstämmans beslut om inriktningsbeslut avser styrelsen att lägga fram förslag till reviderade stadgar, gällande det första steget omfattande medlemsinsats och korrigeringar till följd av förändrad lagstiftning, före årsskiftet 2022/2023. Således uppfylls motionärens förslag om att styrelsens förslag är tillgängligt i god tid före motionstidens slut. Att binda styrelsen vid ett sådant förfarande genom stadgebestämmelse inför större stadgeändring vore dock olyckligt. Frågan om vad som avses med större stadgeändring är en tolkningsfråga och behov av stadgeändring kan uppstå utan att det är möjligt att presentera förslaget innan motionstiden löper ut.
Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
att anse första att-satsen besvarad,
att avslå andra att-satsen.
till motionen |