Start Motioner Alla motioner år 2021
Förslaget i korthet
Styrelsens förslag till principbeslut om stadgeändringar, kallat inriktningsbeslut, är onödigt och betyder i praktiken ingenting, eftersom nästa stämma – föreningens högsta beslutande organ – kan besluta något helt annat.
Större stadgeändringar bör genomföras genom att ett konkret stadgeförslag – med nuvarande text och föreslagen text – offentliggörs i så god tid att medlemmarna kan skriva motioner och där framföra förslag som kan diskuteras före stämman, så som skedde år 2007.
Stämman bör därför avslå förslaget om inriktningsbeslut och ålägga styrelsen att lägga fram förslag till större stadgeändringar så att medlemmarna kan motionera om förslaget innan det behandlas.
Styrelsen har till stämman 2020 avlämnat ett ”Förslag till inriktningsbeslut inför stadgeändring”. Det är något slags principbeslut i förväg om stadgeändring och innebär inte att det blir någon stadgeändring.
Förslaget bör avslås av minst fyra skäl.
1. Förslaget är onödigt. Det innebär i praktiken ingenting. Oavsett vad stämman beslutar kan nästa stämma besluta detsamma eller något annat. Stämman är SKB:s högsta beslutande organ och kan inte bakbindas genom tidigare stämmobeslut.
2. Förslaget är otydligt. Förslagen i de sex att-satserna är oprecisa på flera sätt.
För det första står det i samtliga att-satser ”kommande stadgerevision” – som om alla ändringar ska genomföras samtidigt – trots att det har sagts att stadgeändringarna ska genomföras i två steg.
För det andra är det sakliga innehållet i att-satserna otydligt, vilket är värre. Det står att begreppet ”bosparande” ska ersättas med begreppet ”medlemsinsats” – men det begreppet finns ju redan. Det står att en ”möjlighet till digitala nomineringar och val” ska införas – men inte vad den möjligheten ska innebära. Det står att tillämpningsregler vid uthyrning ska ”möjliggöras” – men inte vad det innebär i praktiken.
Att-satserna är helt otillräckliga som grund för att skriva en konkret stadgetext.
3. Större stadgeändringar bör inte genomföras genom att ett stadgeförslag läggs fram till en extra föreningsstämma. Till en sådan stämma kan man inte motionera. Andra förslag kan alltså inte framföras i förväg utan måste framföras muntligt vid stämman. Fullmäktigeledamöterna blir överrumplade, det saknas tid att tänka igenom förslagen ordentligt, och fullmäktige för boende kan inte förankra sitt ställningstagande hos kvarterets medlemmar. Det riskerar att bli dåliga beslut. Det är dålig demokrati.
Förslag till större stadgeändringar bör läggas fram i så god tid före en ordinarie föreningsstämma att medlemmarna kan skriva motioner. Då kan alla se förslagen i förväg, och de kan diskuteras bland medlemmarna. Då kan fler bli delaktiga och engagerade. Då blir besluten bättre. Det är god demokrati.
Så skedde vid SKB:s stora stadgeändring 2007. Då presenterades förslaget så att medlemmarna kunde motionera om dem, och styrelsen föreslog sedan också bifall till några av de förslag som hade framförts i olika motioner.
Förslag till mindre stadgeändringar som bedöms vara okontroversiella kan dock läggas fram till en extra stämma.
4. Styrelsens förslag innebär att styrelsen inte har följt stämmobeslutet från 2020 ”att styrelsens förslag till inriktningsbeslut ska göras tillgängligt minst en månad före motionstidens utgång 2020”. Förslaget till stämman är nämligen ett annat än det som presenterades i december 2019. Det har längre text, innehåller dubbelt så många att-satser, sex i stället för tre, och bara två av dem är identiska med att satser i förslaget från 2019. Fyra av de sex att-satserna hade medlemmarna alltså inte möjlighet att motionera om, vilket stämmobeslutet skulle garantera. För övrigt har förslaget från 2019 av okänd anledning tagits bort från hemsidan.
5. Många är tveksamma eller direkt negativa till förslag om tillämpningsregler vid uthyrning – med bland annat starkt begränsat antal intresseanmälningar per år och krav på minimitid i lägenhet innan ny intresseanmälan får göras – och digitala val, som sätter kvantitet (antal digitalt avgivna röster vid val av fullmäktig) före kvalitet (fysiskt deltagande i möte med val och diskussioner).
Mot denna bakgrund yrkar jag att föreningsstämman beslutar
att avslå styrelsens ”Förslag till inriktningsbeslut inför stadgeändring” samt
att ålägga styrelsen att vid större stadgeändring lägga fram ett konkret förslag – med nuvarande lydelse och föreslagen lydelse av stadgarna – så att medlemmarna kan motionera om förslaget innan det behandlas.
Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten
Förslaget i korthet
SKB bör bygga där medlemmarna vill bo, och deras intresse för Uppsala är mycket lågt. Antalet intresseanmälningar till lediga lägenheter visar tydligt att SKB:s medlemmar föredrar centralt belägna lägenheter i Stockholm.
Ett skäl för att bygga mycket är att många står i kö. Men många av lägenheterna i Uppsala kommer att gå till personer som snabbt blir medlemmar. Det är inte att prioritera SKB:s gamla medlemmar. Turordningen urholkas.
Utvidgningen utanför Stockholms län har dessutom skett utan att styrelsen har tillfrågat fullmäktige i förväg, vilket krävs enligt stadgarna när det gäller principiellt och ekonomiskt viktiga frågor.
Som geografisk policy bör anges att mark och fastigheter ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet. Det bör också skrivas in i stadgarna att SKB:s verksamhetsområde är Stockholms län.
Verksamheten i Uppsala bör avvecklas och fastigheten säljas.
I flera motioner 2019 och 2020 har bygget i Uppsala och utvidgningen av SKB:s verksamhet utanför Stockholms län ifrågasatts.
SKB bör utnyttja sina resurser på bästa sätt. Då bör man bygga där medlemmarna vill bo, och deras intresse för Uppsala är mycket lågt. Som skäl för att bygga mycket har styrelsen angett att många står i kö. Men bygger man i Uppsala kommer många lägenheter att gå till personer som inte varit medlemmar tidigare. Det är inte att prioritera SKB:s gamla medlemmar och bygga för att minska kön. Att nya medlemmar och medlemmar med kort kötid får lägenhet före dem som stått länge i kön innebär också att turordningens värde urholkas.
Och hur mycket tänker sig styrelsen att SKB:s verksamhetsområde ska utvidgas? Styrelsens ordförande säger i Vi i SKB oktober 2019 att Linköping och Gävle kan ”inkluderas i stockholmsregionen” och antyder därmed att SKB skulle kunna bygga där.
Det innebär också högre kostnader och problem av olika slag att ordna med förvaltning, underhåll med mera på orter som ligger långt från SKB:s huvudsakliga verksamhet. Kontakterna blir med nödvändighet sämre. Och i vilken utsträckning kan man förvänta sig att boende i Uppsala, Linköping eller Gävle engagerar sig och kommer till Stockholm för att delta i föreningsstämmor och andra möten inom SKB?
En utvidgning utanför Stockholmsområdet är inte önskvärd. Som geografisk policy bör därför anges att mark och fastigheter ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet. Det bör också skrivas in i stadgarna att SKB:s verksamhetsområde är Stockholms län.
SKB:s medlemmar föredrar centralt belägna lägenheter
Antalet intresseanmälningar för lediga lägenheter visar tydligt att medlemmarna är mest intresserade av centralt belägna lägenheter.
Jag har sparat uppgifter om antalet intresseanmälningar för olika lägenheter och därför kunnat göra en analys. Jag har valt åren 2017–2019, uteslutit kvarter med färre visningar än fyra och räknat ut det genomsnittliga antalet intresseanmälningar. I diagrammet nedan ställs antalet intresseanmälningar mot avståndet bilvägen från City (Gamla stan), med inlagd trendlinje. Det visar ett tydligt samband mellan avstånd till City och intresse: ju närmare City, desto större intresse. Det gäller upp till ett avstånd på ca 15 kilometer.
Det tydliga sambandet är särskilt intressant eftersom det inte finns något tydligt samband mellan låg hyresnivå och stort intresse, som man kunde förvänta sig. Se diagrammet nedan, där punkterna är väldigt utspridda och det inte går att dra någon trendlinje som ovan.
Uthyrningen i Uppsala går också dåligt. När de 122 lägenheterna låg ute första gången i april– maj 2020 var det genomsnittliga antalet intresseanmälningar ca 21, och 22 lägenheter blev uthyrda. Andra gången i november var antalet nere i ca 11, och ytterligare 22 blev uthyrda. Nu ligger återstående 78 lägenheter ute för tredje gången. På kvällen den 31 januari hade antalet intresseanmälningar kommit upp i ca 5 genomsnittligt per lägenhet. Jämför dessa siffror med antalet intresseanmälningar för andra lägenheter, som räknas i hundratal!
I en motion år 2019 – som styrelsen kallade ”förvaltningsfråga nr 9” – skrev jag att det är orimligt att bygga i Uppsala på grund av lågt intresse bland medlemmarna för att bo där.
Jag skrev också att det i en kooperativ medlemsförening som SKB ska vara medlemmarna som bestämmer inriktningen av verksamheten och påpekade att styrelsen hade brutit mot § 28 i stadgarna:
”Styrelsen skall inhämta föreningsstämmans mening innan den fattar beslut i frågor av principiell art eller av större ekonomisk betydelse.”
Till stämman 2020 skrevs fyra motioner.
I motion 9 tyckte man att det var så viktigt att SKB ska verka i Stockholms län att man föreslog att det skulle skrivas in i stadgarna.
I motion 10 uppfattades bygget i Uppsala som en av flera radikala förändringar inom SKB under senare år. I motionen återgavs citat från SKB:s nuvarande VD om att ”Stockholmsmarknaden är alldeles tillräcklig för vår verksamhet” och från en tidigare styrelseordförande om att förvaltningen ”skulle försvåras” genom en expansion utanför Stockholm. Yrkandet gällde att fastigheten i Uppsala skulle säljas.
Förslaget i motion 11 var att ”SKB avvecklar sitt engagemang i Uppsala och koncentrerar sitt byggande till Storstockholm”.
I motion 12 från Segelbåten framfördes samma förslag som i denna motion: en geografisk policy för SKB om att mark och fastigheter ska ligga inom Stockholms län, med fokus på centralare delar av länet, en avveckling av verksamheten i Uppsala och försäljning av fastigheten där.
Styrelsen hänvisar till en diskussion på fullmäktigedagen 2013 och en enkät 2014 till köande där Uppsala påstods ha pekats ut som lämplig ort.
Men det som skedde på fullmäktigedagen var närmast en lekstuga, där vi utan restriktioner och på kort tid skulle placera ut legobitar på en karta där vi tyckte att SKB kunde bygga (se Vi i SKB april 2014), och i enkäten nämndes inte Uppsala – tvärtom ville bara 18 procent bo i annan kommun än Stockholm och då främst de näraliggande Solna och Sundbyberg.
Frågor om konsekvensanalyser och riskbedömningar bemöter styrelsen genom att säga att det har gjorts ”noggranna analyser”. Påståendet är inte trovärdigt eftersom inga uppgifter från några analyser har redovisats.
Styrelsen hänvisar till en motion år 2018 om utvidgat geografiskt område vid byggande. Men den motionen hade styrelsen kallat ”förvaltningsfråga nr 1” och bara skrivit ett kort svar på där man förutskickade riktlinjer för var SKB skulle prioritera att söka mark.
Nu säger styrelsen att man har tagit fram en markstrategi. Men den borde ha funnits innan man beslutade om Uppsala – och framför allt borde man, i enlighet med § 28 i stadgarna, ha tillfrågat fullmäktige före beslutet om Uppsala!
För övrigt ville motionärerna ha en marknadsundersökning ”för att verifiera att det finns ett intresse hos föreningens medlemmar att kunna bo i närliggande orter” och yrkade att en utredning skulle göras – inte att en utvidgning skulle ske.
I svaret på motionen år 2018 skriver styrelsen också – felaktigt – att fullmäktige har varit med och ”definierat vilka kommuner man anser SKB ska prioritera att bygga bostäder i”.
De argument som styrelsen har framfört 2019 och 2020 för utvidgningen till Uppsala är otillräckliga, och det är anmärkningsvärt är flera är felaktiga.
Förslaget i motionen år 2019 var att stämman skulle få besluta om en utvidgning av SKB:s verksamhet utanför Stockholms län, efter att styrelsen hade presenterat ett underlag, och att arbetet med en utvidgning skulle avbrytas.
Förslaget fick 31 röster mot 34 för styrelsens förslag och var alltså nära att vinna. Det var ett starkt stöd, särskilt med tanke på att diskussionen inte var planerad, eftersom motionen inte ingick i motionshäftet utan diskuterades enbart tack vare att fullmäktige beslutade att samtliga ”förvaltningsfrågor” skulle diskuteras som motioner.
Behandlingen av motionerna år 2020 har skjutits upp till stämman 2021.
Ju mer man begrundar utvidgningen till Uppsala, desto mer orimlig ter den sig. Verksamheten bör avvecklas och fastigheten säljas.
Det är naturligtvis förenat med kostnader. Men det torde vara förenat med ännu högre kostnader att behålla fastigheten och dessutom utvidga verksamheten i Uppsala, som styrelsen sagt. Det kan också noteras att kostnaderna blir en konsekvens av att styrelsen inte har förankrat utvidgningen till Uppsala hos fullmäktige och SKB:s medlemmar – att man inte har följt § 28 i stadgarna.
Mot bakgrund av det jag har tagit upp och hänvisat till yrkar jag att föreningsstämman beslutar
att som geografisk policy för SKB ange att mark och fastigheter som föreningen hanterar ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet,
att ge styrelsen i uppdrag att i nästa stadgeändringsförslag inkludera ett tillägg om att SKB:s verksamhetsområde är Stockholms län samt
att ge styrelsen i uppdrag att avveckla verksamheten i Uppsala inklusive att sälja fastigheten där.
Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten
Förslaget i korthet
Otillräckliga motiveringar för höjningar av arvoden har lämnats vid flera stämmor. Vid den senaste stämman hänvisade valberedningen till en skrivelse om ”missnöje” med sammanträdesarvodet. Den uppgavs komma från ”fullmäktige”, men vilka som står bakom skrivelsen – och vilken saklig grund det finns för påståendet – har valberedningen vägrat svara på. Det är häpnadsväckande.
Valberedningen bör därför få i uppdrag att redovisa konkreta, faktamässiga underlag när man föreslår ändringar av arvoden.
Förra året föreslog valberedningen en höjning av sammanträdesarvodet för bland andra fullmäktige på 48 procent. (Annan siffra nämndes vid stämman.) Som skäl för denna kraftiga höjning hade valberedningen skrivit:
”Från fullmäktige har valberedningen uppvaktats med en skrivelse där man uttrycker sitt missnöje över nuvarande nivå på det gemensamma sammanträdesarvodet.”
Hur skulle fullmäktige ha kunnat besluta om en sådan skrivelse? Det är endast vid föreningsstämman som fullmäktigeledamöterna är samlade och kan besluta.
Vid stämman i november bad jag om ett klargörande. Valberedningens ordförande svarade då bland annat:
”Det finns en skrivelse som är riktad till valberedningen, där man utgår ifrån 153 stycken röster ifrån fullmäktigeledamöter. Så många kanske inte finns, men där är man missnöjd med den ersättning som tidigare utgått med 642 kronor … Den skrivelse som valberedningen fick var inte undertecknad utav drygt 100 personer, men vi utgick ifrån att det var en seriös skrivelse, och vi tog fasta på det.”
Det svaret gör att skrivelsen – och valberedningens hantering – förefaller än mer besynnerlig. Även andra fullmäktigeledamöter sade vid stämman att de inte kände till skrivelsen och ställde sig frågande till den.
Valberedningen hade som motivering för höjningarna också anfört:
”Även från andra håll har det kommit propåer om att SKBs arvoden, både sammanträdes- och årsarvoden, ligger för lågt. Valberedningen anser kritiken relevant.”
Jag har efter stämman kontaktat valberedningen men inte fått svar på vem/vilka som har avlämnat skrivelsen från ”fullmäktige” och vad dessa ”propåer” är.
Är ”missnöje” uttryckt i en anonym skrivelse och ospecificerade ”propåer” godtagbara skäl för höjning av arvode, dessutom en nästan 50-procentig höjning? Är ett påstående om att ett arvode är lågt godtagbart skäl för höjning?
När styrelsens arvoden höjdes år 2018 (årsarvodet med ca 32 procent och sammanträdesarvodet med ca 46 procent) löd motiveringen:
”För att tillvarata medlemmarnas intressen, krävs en kompetent styrelse med mycket erfarenhet och stor kunskapsbredd. … Fullmäktige behöver tydligt markera värdet av en styrelse med stort engagemang och närvaro. Valberedningen befarar att föreningen i nuläget kan gå miste om kompetenta och lämpliga kandidater till styrelsen, främst beroende på låga styrelsearvoden.”
Är den motiveringen – utan några fakta eller siffermässiga jämförelser – tillräcklig motivering?
Förslag om ändrade arvoden bör motiveras sakligt, och konkreta underlag för förslagen bör redovisas för fullmäktige före beslut.
Hur arvodena har utvecklats bör också vara en del av underlaget vid beslut om arvoden. Diagrammet nedan visar hur årsarvodena har utvecklats sedan 2008.
Utvecklingen har varit ganska ryckig. Det syns tydligare i diagrammet nedan över ändringarna år från år. Höjningarna genom kopplingen till prisbasbelopp har inte ansetts tillräckliga – den kopplingen kan diskuteras. (De svagt negativa värdena för 2010 och 2014 beror på att arvodena var oförändrade i prisbasbelopp och att detta belopp minskade något.)
Den höjning av arvoden som var aktuell 2020 gällde sammanträdesarvodena. Diagrammet nedan visar hur de har utvecklats.
De kraftiga höjningarna för styrelsen år 2018 och övriga år 2020 på 46 respektive 48 procent kan ifrågasättas. De borde kräva bättre motiveringar än dem som valberedningen har redovisat.
Mot bakgrund av det jag tagit upp yrkar jag att föreningsstämman beslutar
att ge valberedningen i uppdrag att vid förslag om ändring av arvode – utöver ändring som föranleds av ändrat prisbasbelopp – redovisa konkreta, faktamässiga underlag för förslaget.
Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten
Förslaget i korthet
Mejl till styrelsens gemensamma e postadress når inte alla i styrelsen utan bara någon enstaka – eller kanske ingen. Det är förvaltningen som bestämmer vilka som får ett visst mejl.
Det är demokratiskt oacceptabelt både gentemot den medlem som vill föra fram en fråga till styrelsen och gentemot den enskilda styrelseledamoten, som inte har möjlighet att ta ansvar för hur frågorna hanteras i styrelsen utan att ha tillgång till de mejl som skickas till styrelsen.
Rutinerna bör därför ändras så att ett mejl till styrelsen når alla i styrelsen utan större försening.
Mejladresserna till valberedningen och hyresutskottet fungerar på liknande sätt. Rutinerna bör därför ändras även för dem.
Den som mejlar till styrelsen@skb.org förväntar sig nog att mejlet når styrelsen. Men så är inte fallet.
Ingen ledamot kan logga in på adressen, och mejlen vidarebefordras inte heller automatiskt till alla ledamöter och suppleanter (på liknande sätt som mejl till kvartersradet@skbsegelbaten.se vidarebefordras till alla i kvartersrådet).
Det är i stället några i förvaltningen (vilka vill SKB inte uppge) som bestämmer vilka som får mejlet. Gäller mejlet något som styrelsen ansvarar för skickas det till styrelsens ordförande eller någon annan i styrelsen som arbetar med frågan. Annars hanteras mejlet inom förvaltningen.
Vill man att hela styrelsen ska ta del av mejlet kan man ange det som ett önskemål, och då tar styrelsens ordförande ställning till det, har SKB uppgett. Men den informationen finns inte på hemsidan. Hur ska man då kunna veta att det fungerar så? Och är det rimligt?
Enda kontaktuppgift som anges för styrelsen är den gemensamma mejladressen, men den fungerar alltså inte som adress för att nå hela styrelsen.
Inte ens principiellt viktiga mejl (om begränsningar av motionsrätten och om att styrelsen har brutit mot ett stämmobeslut) har nått alla i styrelsen utan bara enstaka.
Detta är inte demokratiskt acceptabelt gentemot den medlem som vill föra fram en fråga till styrelsen eller gentemot den enskilda styrelseledamoten, som inte har möjlighet att ta ansvar för hur frågorna hanteras i styrelsen utan att ha tillgång till de mejl som skickas till styrelsen.
På liknande sätt fungerar mejladresserna till valberedningen och hyresutskottet. Ett mejl når bara någon enstaka eller fördröjs åtskilligt – det är vad man kan förvänta sig.
Det borde vara självklart att mejl som skickas till en gemensam adress för ett organ med förtroendevalda ledamöter – styrelsen, valberedningen eller hyresutskottet – utan dröjsmål kommer till dem som adressen är gemensam för.
Av praktiska skäl kan dock undantag göras för mejl som är uppenbart feladresserade och sådant som är spam.
Jag yrkar att föreningsstämman beslutar
att ge styrelsen i uppdrag att se till att varje mejl till den gemensamma adressen för styrelsen, hyresutskottet respektive valberedningen – utom uppenbart feladresserade mejl och spam – utan dröjsmål når samtliga som adressen är gemensam för.
Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten
Förslaget i korthet
SKB accepterade förra året motioner av ett omyndigt barn genom dess föräldrar. Men föräldrars rätt att agera för sitt barn gäller personliga angelägenheter, och sådana frågor får inte tas upp i motioner till SKB. Det bör därför förtydligas i stadgarna att omyndiga inte har motionsrätt.
I stadgarna sägs också att en förälder får rösta för sitt barn vid ett medlemsmöte. Men inga personliga angelägenheter som eventuellt skulle ge en förälder rätt att närvara för sitt barns räkning behandlas vid ett sådant möte. Bestämmelsen är därmed förvirrande och bör strykas.
Tre motioner år 2020 (17, 23 och 24) kom från ett omyndigt barn genom barnets föräldrar. Det reser frågor.
Det är ett barns vårdnadshavare – vanligen föräldrarna – som ska tillvarata barnets intressen, se till att barnet har det bra fysiskt och psykiskt, hantera boende, skola, sjukvård och annat. Men föräldrarnas möjlighet att agera för sitt barn är begränsad till personliga angelägenheter. Det anges i 6 kap. 11 § föräldrabalken:
”Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter.”
En motion till SKB får dock inte gälla personliga angelägenheter för någon, och de tre motionerna avsåg inte heller något personligt för det aktuella barnet. De borde ha avvisats.
För att det framöver ska vara tydligt vad som gäller bör det anges i stadgarna att omyndiga inte har motionsrätt.
För övrigt skulle varken det omyndiga barnet eller en förälder som inte är SKB medlem kunna tala för motionen vid stämman. Det belyser det orimliga i att föräldrar skulle ha rätt att avlämna motioner i ett omyndigt barns namn.
Det är förstås bra om någon vill engagera sig i SKB – men då måste man först bli medlem. Det är orimligt att föräldrar utnyttjar sitt omyndiga barns medlemskap för att avlämna motioner om vad föräldrarna själva tycker.
I § 19 i SKB:s stadgar finns dessutom en bestämmelse om att förälder får utöva rösträtt för sitt omyndiga barn vid medlemsmöte. Upplysning om rätt att företräda sina omyndiga barn finns också på medlemsbeviset för ett barn. Men inga frågor som behandlas vid köandes medlemsmöte gäller personliga angelägenheter för någon. Det finns därmed ingen grund för en förälder till ett omyndigt barn att närvara vid ett medlemsmöte.
Bestämmelsen är förvirrande och bör strykas, liksom upplysningen på medlemsbeviset.
Jag yrkar att föreningsstämman beslutar
att ge styrelsen i uppdrag att i nästa stadgeändringsförslag inkludera
dels ett tillägg som förtydligar att omyndiga inte har motionsrätt,
dels strykning av bestämmelsen om förälders rösträtt för barn vid medlemsmöte.
Lars Lingvall, fullmäktig Segelbåten