Start Motioner Geografisk policy och stopp för Uppsala

Motion 12 år 2020 till SKB

Geografisk policy och stopp för Uppsala

Förslaget i korthet

SKB bör bygga på platser där medlemmarna före­drar att bo, så att man prioriterar medlemmar med lång kötid och inte bygger för personer som nyligen blivit medlemmar eller inte ens är medlemmar.

Som geografisk policy för SKB bör gälla att mark och fastigheter ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet.

Den nyligen påbörjade verksamheten i Uppsala är en kostsam felinvestering som bör avvecklas, och den fastighet som är under uppförande bör säljas.

Stockholms kooperativa bostadsförening har börjat bygga i Uppsala. Som föreningens namn anger var det aldrig tanken. Och ju mer man begrundar denna utvidgning, desto mer orimlig ter den sig.

Det är av flera anledningar viktigt var SKB väljer att bygga. Det handlar om att använda resurserna på ett bra sätt. Det handlar om att bygga där medlem­marna vill bo. Och det är knappast Uppsala. Bygger man där bygger man inte främst för de medlemmar som har stått i kö länge och borde prioriteras utan i stor utsträckning för personer som nyligen blivit medlemmar eller inte ens är medlemmar. Det handlar också om att bygga där det finns efter­frågan långsiktigt, så att det inte blir problem med att få lägenheterna uthyrda. Att lägenheter går till medlemmar med kort kötid är en riskfaktor.

SKB:s medlemmar föredrar Stockholms kommun – och helst Stockholms innerstad – före andra kommuner inom Stockholms län. I en SKB-enkät till köande 2014 fanns en fråga om var man helst ville bo. Bara 18 procent kryssade för någon annan kommun än Stockholms kom­mun, och de två som kom närmast var Solna och Sundbyberg – de geografiskt närmaste.

I enkäten ställdes ingen fråga om platser utanför Stockholms län. Trots det hänvisade styrelsen till denna enkät i sitt svar på en motion förra året som ifrågasatte utvidgningen till Uppsala. Man talade om att ”bygga upp ett fastighetsbestånd” i Uppsala. Styrelsen verkar alltså ha planer på ett större antal fastigheter där, vilket gör utvidgningen till Uppsala än mer betänklig.

Styrelsen hänvisade också till att man året före hade svarat positivt på en motion om geografiskt område för byggande. Där skrev man att styrelsen höll på med en analys som ”ska slutligen landa i riktlinjer som anger var SKB ska prioritera att söka mark för ny bostadsbebyggelse”. Men innan analysen var färdig och riktlinjer beslutade påbörjades utvidgningen till Uppsala.

Motionärerna ville för övrigt att frågan skulle utredas och sade att ”en marknadsundersökning bör genomföras för att verifiera att det finns ett intresse hos föreningens medlemmar att kunna bo i närliggande orter”. Någon sådan finns inte.

I svaret år 2019 skrev styrelsen att utvidgningen ”har föregåtts av noggranna analyser”. Om det finns sådana analyser (alltså fler än en) blir frågan: Varför presenteras de inte?

Styrelsen hänvisade också till fullmäktigedagen 2013. Då fick vi i smågrupper placera ut klossar för olika typer av hus på en karta där vi tyckte att SKB kunde bygga. Det skedde utan restriktioner och ansvar för realiteter – och på begränsad tid. Det var närmast en lekstuga.

Genom att börja bygga i Uppsala – och dessutom skriva en avsiktsförklaring med Uppsala kommun – har styrelsen också brutit mot stadgarna, § 28:

En utvidgning av Stockholms Kooperativa Bostads­förening utanför Stockholms län – och dessutom ett avtal med en kommun utanför länet – är helt uppenbart en principiell fråga.

Att bygga upp en särskild förvaltning i Uppsala med de olika funktioner som krävs innebär extra kostnader, så frågan har också större ekono­misk betydelse. Eller ska alla åka bil eller tåg mellan Uppsala och Stockholm när det behövs? Hur miljösmart är det? Hur stämmer det med SKB:s policy om hållbarhet?

I svaret år 2018 skrev styrelsen vidare att man har ”antagit en vision som bland annat innebär att SKB ska bidra till att regionen växer”. Det är också ett brott mot § 28, förutom att visionen kan ifrågasättas.

SKB är inte ett privat bostadsföretag utan en kooperativ förening som enligt sin ändamåls­paragraf ska ”främja medlemmarnas ekonomiska intressen”. Det innebär bland annat att välja platser för byggande på grundval av medlemmarnas intresse och att investera omdömesgillt.

Genom att besluta utan förankring hos fullmäktige och medlemmar har styrelsen försatt SKB i en brydsam situation.

Utvidgningen till Uppsala är en kostsam felinvestering. Den behöver stoppas innan den hinner utvecklas. Pågå­ende bygge måste rimligen avslutas, men sedan bör fastigheten säljas och engagemanget i Uppsala avvecklas.

Eftersom frågan är angelägen är det en förhoppning att denna motion diskuteras noga i kvarteren och bland köande.

Vi yrkar att förenings­stämman beslutar

att som geografisk policy för SKB ange att mark och fastigheter som föreningen hanterar ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet samt

att ge styrelsen i uppdrag att avveckla verksam­heten i Uppsala inklusive att sälja den fastighet som är under uppförande.

Lars Lingvall, fullmäktig
Kenneth Möller, kvartersrådet
Ulf Tapper, kvartersrådet
Åsa Snöljung, kvartersrådet
Agnetha Sandström
Cristina Betts
Therese Fernberg

Styrelsens utlåtande över motionerna 9–12

Var SKB ska bygga är en fråga som alltid har diskuterats i föreningen. När SKB bildades skulle SKB enligt stadgarna bygga ”inom Stockholms stad eller på Stockholms stad tillhöriga lantegendomar”. Redan 1939 fick föreningen börja bygga utanför tullarna. Skälet var att alla stadens tomter inom tullarna då hade reserverats för allmänna ändamål, vilket tvingade SKB att söka tomter på annat håll. Det året reserverades åtta tomter i kvarteret Markpundet i Åkeslund åt föreningen som följande år byggde fyra fastigheter där. 1957 slopades bestämmelsen om var föreningens bostäder skulle finnas.

I närtid har frågan om var SKB ska bygga i framtiden diskuterats bland annat av fullmäktigeledamöterna på fullmäktigedagen 2013. Även en enkät, riktad till föreningens köande medlemmar har genomförts (2014).

På föreningsstämman 2018 behandlades ett ärende gällande ”Utvidgat geografiskt område vid byggande (Mälardalen)”. I det ärendet påpekades att både köande och boende medlemmar har ett behov av att erbjudas lägenheter i Mälardalsregionen. Styrelsen ställde sig i sitt yttrande positiv till detta. Fullmäktigeledamöterna beslutade att överlämna ärendet till SKBs styrelse och VD för handläggning, enligt styrelsens redovisade svar. Styrelsen har utifrån det beslutet arbetat vidare med frågan och tagit fram en markstrategi. I denna nu fastställda strategi tydliggörs att SKB ska söka mark i områden från vilka man med kollektiva färdmedel kan ta sig till Stockholm central inom 60 minuter. Detta motiveras bland annat av att det är avståndet mätt i restid med allmänna kommunikationsmedel snarare än det geografiska läget som ska vara avgörande för var SKB bör bygga.

Frågan om styrelsens beslut att bygga i Uppsala har föranlett diskussioner vid föreningsstämmorna 2018 och 2019 med anledning av då inkomna ärenden till stämmorna. Vid båda tillfällena uttryckte stämmorna stöd för styrelsens beslut. Det är därför inte korrekt att påstå att styrelsen beslutat om byggandet i Uppsala ”utan förankring hos stämman och medlemmar”.

I en av årets motioner framhålls att det är de av föreningens medlemmar som har lång kötid som bör prioriteras när SKB bygger nya bostäder. En kooperativ bostadsförening är dock till för samtliga medlemmar. Uppdraget måste därför vara att bygga så att så många medlemmar som möjligt utifrån sina förutsättningar får förväntningarna om en bostad i föreningen infriade. För att kunna uppnå det behöver föreningen kontinuerligt bygga.

SKBs styrelse har beslutat om en ambition att bygga 200 lägenheter om året. Detta för att kunna möta efterfrågan från medlemmarna. Hälften av SKBs medlemmar är under 25 år och många av dessa har förväntningar på att kunna bo i SKB. I några motioner görs gällande att SKB endast ska bygga i Storstockholm eller i Stockholm län med fokus på centralare delar av länet. I Storstockholm ingår sedan 2005 alla kommuner i Stockholms län, dvs. även kommuner som Norrtälje och Nykvarn. SKB tilldelas årligen av Stockholms stad markanvisning omfattande cirka 80–100 lägenheter. För at uppnå målet om markanvisningar för 200 lägenheter behöver SKB arbeta med flera kommuner där pendlingstiden är under 60 minuter.

SKB har idag drygt 82 000 köande medlemmar. Dessa bor utspridda i hela Sverige men med tyngdpunkt på stockholmsregionen. Cirka 1 000 av föreningens medlemmar bor i Uppsala.

Dessutom pendlar många dagligen mellan hemmet i Stockholm och arbetet i Uppsala. Uppsala är också en universitetsstad där många unga vuxna studerar och kommer att studera, så även SKBs medlemmar. Uppsala uppfyller kravet på en pendlingstid under 60 minuter (drygt 30 minuter idag) och denna kommer i framtiden med största sannolikhet att förkortas ytterligare.

Det görs gällande att det är förenat med extra kostnader att bygga upp en särskild förvaltning i Uppsala. Avsikten är dock inte att SKB ska ha en ”särskild förvaltning” i Uppsala. Till kvarteret Docenten kommer att, som i SKBs övriga fastigheter, knytas en fastighetsskötare som är på plats i kvarteret. Övriga funktioner kommer att skötas centralt från kontoret i Abrahamsberg.

Som en följd av styrelsens beslutade markstrategi som redovisats ovan har SKB vidtagit åtgärder avseende planering, projektering och upphandling samt ingått avtal som är bindande för SKB. Om föreningsstämman redan efter ett år skulle ålägga styrelsen att inleda en process för att avyttra fastigheten kommer det naturligtvis få stora konsekvenser. Byggandet av en ny fastighet är förenat med en detaljplanerad process. Enligt denna publiceras de nya lägenheterna i Vi i SKB:s aprilnummer. Intresseanmälningar för lägenheterna kommer att ske under tre veckor i maj och visning i början av juni. Medlemmar som erbjuds en lägenhet ska tacka ja/nej före midsommar och kontraktsskrivning inleds efter midsommar.

Utan att redovisa några beräkningar eller annat underlag påstås att byggandet i Uppsala är en kostsam felinvestering. Styrelsens beslut att bygga i Uppsala är naturligtvis grundat på samma kalkyler som gäller för SKBs övriga projekt. Flera motionärer yrkar att den aktuella fastigheten ska färdigställas och därefter avyttras. Det är en risk att SKB inte får tillbaka erlagda kostnader. Detta då en eventuell köpare är medveten om att detta är en tvingande försäljning vilket kommer att avspeglas i den köpeskilling de är beredda att erlägga. En försäljning skulle inte bara innebära ett ekonomiskt risktagande utan även att föreningens renommé som byggaktör kommer att bli starkt ifrågasatt. Frågetecken kring SKBs trovärdighet kommer utan tvekan att spilla över på föreningens möjligheter att få mark i andra kommuner. Dessutom skulle en försäljning innebära att SKBs medlemmar går miste om möjligheten till fler kooperativa hyresrätter.

Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
att avslå motionerna 9–12.