Start Motioner > Demokratin i SKB, protokoll och ordförandeskap
Motion 16 till SKB år 2015
| till styrelsens utlåtande |
Om inte ordförandeskapet vid ett möte sköts ordentligt och man kan lita på att protokollet återger det som skett på ett korrekt sätt, vad är det då för mening med att diskutera frågor och fatta beslut? Protokollföring och ordförandeskap är en viktig del i demokratin.
Vid de två senaste stämmorna har jag haft motioner om detta (nr 25 år 2013 och 38 år 2014). Där uppmärksammade jag att de riktlinjer för utformning av stämmoprotokoll som fastställdes genom bifall till min motion 9 år 2008 inte följdes ordentligt.
Tyvärr finns det anledning att återkomma i år, även om det skett förbättringar på vissa punkter. Till exempel är samtliga talare namngivna, och det anges vilken funktion de har respektive vad de representerar.
Men jag har noterat bland annat följande anmärkningar. De avser ibland protokollföringen, ibland hur ordförandeskapet utövades.
Under motion 30 fick Leif Burman, valberedningen, yttra sig trots att han inte hade yttranderätt.
Under motion 33 var styrelsens tillägg till utlåtandet ”att eftersträva en jämställd representation för könen”, som jag stenograferade ner det – inte ”uttalar vikten av en jämnare könsfördelning”, som det står i protokollet. Det är en viss skillnad.
Under motion 35 står det i protokollet att styrelsens förslag ställdes mot ”motionens förslag”, men det ställdes mot motionärens ändrade förslag. Ordföranden sade dock att han ställde styrelsens förslag mot ”Lindas förslag”. Han borde ha sagt ”Ullas förslag”. Linda var ju styrelsens föredragande.
Beslut om motion 37 fattades efter beslut om motion 38. Enligt riktlinjerna ska allt antecknas kronologiskt. Om sekreteraren tillåter sig att ändra – även om det inte medför någon ändring i sak utan bara ”förskönar” – uppstår omedelbart en osäkerhet om hur mycket sekreteraren kan tillåta sig att ändra.
Beträffande motionerna 41, 47, 48 och 49 – men inte motion 50 – benämns Claes Göthman ”förvaltningschef SKB och styrelsens föredragande”. En anställd kan dock inte vara styrelsens föredragande, och han presenterades inte heller så på stämman.
Under motion 47 gällde yrkandet att ge styrelsen i uppdrag att utreda ”ett förbättrat säkerhetsskydd” – inte ”säkerhetsskyddet”. Yrkandet hade lämnats in skriftligt innan beslut fattades. Att ”till exempel” har ändrats till ”exempelvis” spelar mindre roll. Men ett korrekt framställt, skriftligt inlämnat yrkande ska naturligtvis inte redigeras alls.
Under motion 57 anges att styrelsens förslag bifölls. Men det var ett reviderat förslag, med ett tillägg, som bifölls.
Den stora oredan gällde dock behandlingen av motion 30.
Motionären Brita Åsbrink framförde ett yrkande som ordföranden inte uppfattade. Av någon anledning avbröt han debatten, reste sig och gick fram och började prata med henne viskande – i stället för att på sedvanligt vis be henne upprepa vad hon yrkade, så att det blev tydligt för alla, och lämna in yrkandet skriftligt.
När beslut sedan skulle fattas kunde ordföranden inte redogöra ordentligt för Åsbrinks förslag – men han höll ändå på att ta upp förslaget till beslut! Ordningsfråga begärdes, vilket inte har antecknats i protokollet, och i praktiken återupptogs debatten.
Två talare anförde att de inte hade uppfattat något yrkande från Åsbrink som kunde tas upp till beslut. Trots det fortsatte ordföranden att tala om ”Åsbrinks förslag” utan att det hade preciserats. Efter ytterligare påpekande om detta gick Brita Åsbrink upp och tog tillbaka sitt tilläggsförslag – så uppfattade jag det. I protokollet står dock att hon ”ville ta tillbaka motionen”. Kunde hon göra det trots att motionen kom inte bara från henne själv? Och om hon nu gjorde det skulle det inte finnas något att besluta om. Men beslut fattades. Tyvärr schabblade dock ordföranden bort mitt yrkande om avslag på andra att satsen, så det togs aldrig upp till beslut. Jag drog alltså inte tillbaka det, som det står i protokollet. Det var rätt rörigt! (Se även min motion Demokratin i SKB och yttrandefriheten.)
Det är märkligt hur ordföranden kunde skapa sådan oreda och misslyckas med att reda ut situationen. Det enda som egentligen hade behövts var att från början begära att få Åsbrinks yrkande skriftligt, så att det kunde läsas upp och så att det gick att bedöma om det fick framställas. Det är märkligt också eftersom ordföranden i andra fall har varit noga med att kontrollera om ett nytt eller ändrat yrkande kan anses vara berett och därmed kan tas upp till beslut – och varit snabb med att säga att förslaget inte kan tas upp till beslut, även då det inte funnits skäl för det.
Ordföranden genomförde också rösträkningen om motion 50 på felaktigt sätt. Han lät vardera rösträknaren räkna halva salen, och sedan summerade han siffrorna. Det innebar att rösträknarna inte kunde kontrollera resultatet, vilket de är valda att göra. Den enda som kände till båda siffrorna var ju ordföranden, som alltså de facto hade möjlighet att justera summan.
Rösträkning genomförs korrekt genom att båda rösträknaren räknar hela salen och sedan var och en viskar sitt resultat till ordföranden så att den andra rösträknaren inte hör det. Om siffrorna stämmer kungör ordföranden resultatet. Om inte måste omräkning ske tills båda rösträknarna kommer fram till samma resultat.
Sammanfattningsvis: Protokollföraren har gjort ett klart bättre jobb än förra gången. Problemet är ordföranden.
Det fanns redan förra året – och faktiskt långt tidigare – goda argument för att inte omvälja den som varit mötesordförande de senaste åren. De upprepade problemen vid senaste stämma förstärker argumenten.
För att ge valberedningen en tydlig signal upprepar jag mitt förslag från förra året och yrkar att föreningsstämman beslutar
att ge valberedningen i uppdrag att försäkra sig om att den person som valberedningen föreslår som mötesordförande har nödvändig kompetens i fråga om att leda mötesförhandlingar och är inställd på att agera opartiskt och i enlighet med stadgar och god mötespraxis.
Lars Lingvall
fullmäktig Segelbåten
Motionären har tidigare framfört motioner i samma ämne. Senast år 2014. Styrelsen har inte ändrat uppfattning i frågan och hänvisar därför till tidigare utlåtande.
Stämmoordföranden leder arbetet vid stämman och stämmosekreteraren utformar protokollet på det sätt som denna anser riktigt, med hänsyn tagen till de regler som stämman beslutade 2008.
På SKBs föreningsstämmor förekommer en mycket stor mängd ärenden som skall behandlas. Deltagarna är många, liksom de inlägg och yttranden som görs. Styrelsen inser svårigheten för stämmoordföranden och stämmosekreteraren att i detalj fånga upp allt som sker. Styrelsen anser dock att utformningen av stämmoprotokollet från 2014 ger en rättvisande bild av vad som beslutats vid föreningsstämman.
Styrelsens uppfattning är att valberedningen redan idag arbetar på det sätt som motionären yrkar. Det vill säga att den ordförande som föreslagits har haft nödvändig kompetens i fråga om att leda mötesförhandlingar samt varit inställd på att agera opartiskt och i enlighet med stadgar och god mötespraxis.
Styrelsen föreslår föreningsstämman besluta
att anse motionen besvarad.