Start Om SKB > SKB-förändringarna – yttrande

Texten finns också som PDF-fil med underskrifter (bild) och PDF-fil utan underskrifter (text).

Till styrelsen för Stockholms Kooperativa Bostadsförening

Förslagen om förändringar inom SKB

Här kommer synpunkter från medlemmar i kvarteret Segelbåten på förslagen i de två rapporter som SKB:s styrelse har presenterat.

Obefogad, drastisk ändring av upplåtelse­insatserna

Upplåtelseinsatsen – det man betalar vid flytt till en lägenhet – FÖRESLÅS bli lika för alla fastig­heter i kronor per kvadratmeter. För äldre fastigheter ska den tredubblas och för nyprodu­cerade sänkas, i vissa fall till en tredjedel. Det sägs vara ”rättvist” – det är i stort sett det enda argumentet, som inte förklaras närmare.

Men det är inte alls rättvist att insatserna är helt obero­ende av standard, ålder och produk­tions­kostnad – att en äldre lägenhet med sämre standard har samma insats som en nyprodu­cerad lägenhet med god standard. Den många gånger kritise­rade inlåsnings­effekten – att äldre på grund av högre insatser inte anser sig kunna flytta till en mindre lägenhet – kommer dessutom att öka ytterligare.

Argumentet att äldre får bättre möjligheter att flytta till nyare lägenheter genom att insats­erna för dessa minskar är högst tvivelaktigt. Insatserna kommer att utjämnas till en nivå som är flerdubbelt högre än nuvarande för äldre lägenheter, och dessutom kommer hyrorna i nyare lägenheter att vara mycket högre, speciellt om de höjs ytterligare för att nyproduk­tionen även i fortsättningen ska bära sina kostnader.

Insatsutjämningen innebär – kombinerad med den ständigt minskande hyres­skill­naden mellan äldre och nyare fastigheter – att de äldre lägen­heterna blir mindre attraktiva. Därmed blir det inte lika givande att stå i kö länge. Förutsätt­ningarna för med­lem­skapet ändras, och SKB riskerar att förlora med­lem­mar. Plånboken kommer att betyda mer och turord­ningen mindre.

SKB grundades för att ge familjer med lägre inkomster goda bostäder och har kunnat ge medlemmar med vanliga inkomster möjlighet att bo innanför tullarna och varit en inkörsport för unga till en bostad. Att byta linje och bygga dyrt med höga hyror och kraftigt öka insats­erna och hyrorna i äldre fastigheter innebär att många med sämre ekonomi, som äldre med sämre pension och unga, utestängs från stora delar av SKB:s bestånd, vilket innebär en segregering.

Och resultatet blir inte samma insatser. Det FÖRESLÅS successiva höjningar och sänk­ningar under en tioårs­period – en ”trappa”. Varje befint­lig insats­nivå – och de är många – ger då upphov till tio ytterligare insats­nivåer. Det skapas orättvisa.

”Trappan” kan ge sken av en mjuk övergång. Men man flyttar inte en gång varje år och kan anpassa sig successivt, utan effekten kommer tvärt den gång man flyttar. ”Trappan” skapar också ett tryck på att snabbt flytta till äldre lägenheter och vänta med att flytta till nyare. Konsekvenserna av det har inte analyserats.

Det är mindre än tio år sedan SKB beslutade om högre insatser för nyproduktionen – utan att det ansågs ”orättvist”. Frågan om en utjämning skulle kunna diskuteras, men en total utjäm­ning är orealistisk av flera skäl. En utjämning och höjning av insatserna måste också diskuteras tillsammans med frågan om hur mycket SKB kan och ska bygga och hur höga byggkostnader som är rimliga.

Dessutom ges motstridiga besked. Ändringen ska inte öka intäk­terna, men den genom­snittliga insatsnivån ökar från ca 700 till 1 800 kronor per kvadrat­­meter. Det går inte ihop. Nyproduk­tionen ska fortsätta att stå för sina kost­nader, men hyran där ska inte öka när insatserna sänks. Det går inte ihop. Och hyres­rabat­ten i ny­produktionen – lägre hyra på grund av högre upp­låtelseinsats – redovisas inte ens. Och man borde också redovisa hur man har kommit fram till siffran 1 800, som dessutom har ändrats från 1 500.

Vi motsätter oss kraftigt dessa ändringar av upplåtelseinsatserna.

Fortsatta inbetalningar för bosparande/medlems­insats

Taket för bosparande, som ska kallas medlemsinsats, FÖRESLÅS öka från 20 000 kronor till 30 000 kronor för att stärka finansieringen av SKB. Man ska alltså fortsätta betala 1 000 kronor per år. Det kan accepteras, eftersom det inte är alltför betung­ande och gäller alla medlem­mar. Men vad innebär det att inbetal­ningen ska bli obli­gato­risk? Det anges inte. Det måste förklaras vad som blir konsekvensen om man inte betalar.

Försämrad service och sanktioner vid uthyrning

Antalet lägenhetsvisningar per år FÖRESLÅS bli begrän­sat till kanske fem – antalet anges inte. Det är inte acceptabelt. Den som söker lägenhet måste kunna titta på betydligt fler lägen­heter. Uthyrning är en kärnverksamhet för den koope­ra­tiva ekono­miska före­ningen SKB, som är till för sina medlemmar.

Den anledning som anges är att många har lägenhets­visning som nöje och anmäler sig, så att andra med­lem­mar får så högt platsnummer att de inte anmäler sig och lägenheten sedan går till någon med kortare turordning – inte till ”rätt person”. Även om det stämmer försvarar det inte inskränkningar för alla.

Den som inte anmäler sig har frivilligt avstått från chansen att få lägenheten. Eftersom SKB säger att många inte vet att de har chans även om de hamnar långt ned på listan är det anmärkningsvärt att man inte informerar ordentligt om hur det fungerar. Dessutom borde SKB framföra anmärkningar och försöka utreda orsaker för att hitta lämpliga åtgärder.

Det FÖRESLÅS också att man inte ska få anmäla intresse för lägenhet under viss tid efter flytt. Bara kost­na­dsskäl anges. Men den som vill flytta snart kan ha godtag­bara skäl, och SKB är till för sina medlem­mar. Bara klart missbruk ska beivras.

Vidare FÖRESLÅS åtgärder mot den som först tackar ja till en lägen­het och sedan ändrar sig. Det kan vara rimligt, men inte bara efter en gång, och det kan även här finnas godtagbara skäl. Bättre utredning av detta behövs. Det vore också en fördel med längre tid efter visning tills man måste ge besked.

Det egentliga FÖRSLAGET är dock att styrelsen ska besluta i alla dessa fall och att åtgär­derna ”bör” bli som de har beskrivits. Det är helt oacceptabelt, eftersom det då kan bli helt andra åtgärder, som vi inte har fått ta ställning till.

SKB:s information om lägenheter och fastigheter borde bli bättre. Då kunde man ta ställning bättre, och många skulle slippa gå på visning. Det skulle gagna alla.

Ändrad organisation och digitalisering riskerar demokratin

Det ordinarie medlems­mötet i kvarteret FÖRESLÅS bli ersatt av ett möte för unge­fär tio kvarter – kvarteren slås ihop till sju stora områden. Det påstås vara för att öka medlems­engage­manget. Men vi är tvärtom övertygade om att färre kom­mer att bege sig till ett sådant mer anonymt möte än gå på möte i det egna kvarteret.

Det FÖRESLÅS också att kvarteren inte längre ska välja egna fullmäktige som sina represen­tanter utan att cirka tio fullmäktigeledamöter ska väljas inom vart och ett av de sju stora områdena. Det innebär att den lokala förankringen – med någon som kan rapportera från SKB-möten och få synpunkter från de boende – försämras och kanske upphör. Färre kom­mer också att vilja ställa upp som fullmäktige­leda­möter när de utan ersättning ska ha kontakt med boende i flera kvarter, och de som väljs kanske inte heller kommer att ha det.

Det FÖRESLÅS vidare att valet ska ske digitalt, efter digital nominer­ing och digital presen­tation av kandi­daterna på webben. Vi ser flera nackdelar med det. Det blir mer byrå­kra­tiskt och anonymt. Som det är nu kan nominering ske ända fram till valet på mötet, då de som väljs brukar vara närvarande, och eftersom de bor inom kvarteret är de kända. Hur ska man kunna bilda sig en uppfatt­ning om någon efter att bara ha läst en presen­tation av någon på webben? Hur ska man kunna veta att den ger en rättvisande bild av personen?

Ett skäl som nämnts är att fler kan rösta om det sker digitalt. Men det är inte bättre att fler medelmåttigt intres­­serade väljer personer som de inte vet så myc­ket om än att färre som är mer intresse­rade väljer personer som de känner till – tvärtom.

Det hänvisas till en medlemsundersökning fokuserad på unga och köande, och de sägs vilja delta bara i digi­tala möten och webb­enkäter. Men det är verkligen inget skäl för att ge upp i fråga om medlemsengage­mang och nöja sig med bara sådant enga­ge­mang. Och varför anses en ­undersökning med så låg svars­frekvens som 11 procent vara så viktig, medan syn­punkter från boende och äldre inte redovisas?

Den kritiska frågan om teknik och säkerhets­aspekter vid digitala val har knappast behandlats alls. Bara det gör det omöjligt att acceptera förslaget om digitala val.

För övrigt är det inte demokra­tiskt acceptabelt att kräva att varje fullmäktige­leda­mot ska kunna kommunicera digitalt. Det diskriminerar datorovana.

Det FÖRESLÅS också att fullmäktigesuppleanterna minskas till en fjärdedel och blir opersonliga. De prak­tiska och demokratiska problemen med det har inte analyserats.

Vi anser att dessa förslag – som har motiverats under­måligt – går emot det som är bra med demokrati och koope­ration och riskerar att förstöra medlemsenga­ge­­­manget i stället för att utveckla det. Vi motsätter oss kraftigt dessa förslag.

Förändringsarbetet och rapporterna

Det är positivt att alla SKB-medlemmar nu får yttra sig, men det kommer först två år efter arbetets början, och information har tidigare bara getts till fullmäk­tige. Och trots att det handlar om stora för­ändringar av insats­system, demokratisk orga­nisa­tion och medlems­service vid uthyrning har förslagen beskrivits som en ”modernisering av stad­garna”, som om det gällde en språklig översyn och anpassning till ändrade lagar, och det har sagts att det handlar om att ”möta omvärldens nya krav”, som om förändringarna var giv­na och oundvikliga.

De två utredningarna sak­nar i stor utsträckning problem­beskriv­ningar och nödvändiga konse­kvens­analy­ser, och ingen extern expertis har anlitats. De är också svårtillgäng­liga, med byrå­kratiska formu­leringar, upprep­ningar och onödig text. De är ett helt otillräckligt underlag för de presenterade förslagen. Så genomgripande förändringar av SKB:s verksamhet som dessa kräver mer professionella utredningar som diskuteras brett och förutsättningslöst.

Stockholm den 12 november 2019

(underskrifter)