Start Motioner Motioner 2020 - förslag

Motioner 2020 – förslag

Här finns förslag på några motioner.

Vilka är så bra att de bör skickas in? Några behöver gallras bort.

Kom gärna med synpunkter på yrkande och övrig text också.

Skriv till svar@skbsegelbaten.se

Innehållsförteckning – klicka

Hantering av stadgeändringarna  

Förslaget i korthet

Styrelsens förslag till inriktningsbeslut är så oklart och ofullständigt att det inte kan fungera som direktiv för utarbetande av stadgetext. Det bör därför avslås.

Kallelse till extra föreningsstämma som behandlar stadgeändringar bör skickas ut senast fyra veckor före stämman.

Styrelsen presenterade i december ett förslag till inriktningsbeslut om stadgeändringarna.

Jag uppfattar att poängen med ett inriktningsbeslut – som inte har förekommit vid tidigare stadge­änd­ringar – är att vi den här gången först tar ett principiellt beslut om ändringarna som fungerar som direktiv för utarbetande av stadgetext och sedan behandlar förslaget till stadgeändringar på sedvanligt sätt vid två stämmor.

Det förutsätter att att-satserna i inriktningsbeslutet är tydliga. Det är de som gäller – inte vad står som står i motionens brödtext och ännu mindre vad som står i några rapporter eller Powerpointbilder.

Beslutet måste vara formulerat så att det inte kan bli någon diskussion om vilka ändringar som ska konkreti­se­ras i ny stadgetext.

Men styrelsens förslag – de tre att-satserna – innebär tvärtom att det skapas mer oklarhet om ändringarna än vad som fanns i rapporterna.

Det går inte att skriva någon stadgetext utifrån vad som står i dessa oprecisa och ofullständiga att-satser.

Förslaget i första att-satsen är att ”höja medlems­insatsen till 30 000 kr”.

Enligt § 38 a i stadgarna är beloppet för ”medlems­insats” 25 000 kronor. Att-satsen innebär alltså att detta belopp ska höjas till 30 000 kronor. Det stämmer inte med vad som sagts om en höjning från 20 000 kronor till 30 000 kronor.

Att-satsen säger inte att begreppet ”bosparande” ska tas bort och innebär alltså att det ska vara kvar. Det stämmer inte med vad som sagts om att det ska tas bort. Detsamma gäller begreppet ”emissions­insats”.

I andra att-satsen är det oklart vad ”möjlighet” till digitala nomineringar innebär, och i tredje att-satsen är det oklart vad ”möjliggöra” i fråga om regler vid uthyrning innebär. För övrigt behöver dessa två förslag inte finnas med nu, eftersom de inte ska genomföras under 2020.

Det anges inte heller vilka ändringar som avses med ”önskvärda justeringar bifallna i motioner”, och de finns dessutom inte med i att-satserna.

I alla tre att-satserna anges att respektive ändring ska genomföras ”i kommande stadgerevi­sion” – som om de ska genomföras samtidigt och inte i etapper, som det har sagts.

Om förslaget bifalls riskerar det bara att bli käbbel om vad beslutet innebär.

Styrelsens förslag kan inte utgöra underlag för utarbetande av konkret stadgetext och bör avslås.

Ett tydligare förslag från styrelsen skulle kunna begäras. Om ändringarna brådskar, som styrelsen har sagt, skulle detta kräva en extrastämma.

Ett förslag till stadgeändringar kan dock behandlas utan föregående inriktningsbeslut. Men då är det angeläget – för att inte säga nödvändigt – att förslaget skickas ut i så god tid att fullmäktige och övriga medlemmar hinner sätta sig in i förslaget.

Stadgarna medger att kallelse till extra stämma skickas ut senast två veckor före stämman. Det är alldeles för kort tid. Tiden bör vara fyra veckor.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att avslå styrelsens förslag om inriktningsbeslut (de tre att-satser som presenterades i december 2019) samt

att ge styrelsen i uppdrag att skicka ut kallelse till extra föreningsstämma där stadgeändring behandlas senast fyra veckor före föreningsstämman.

Stopp för utredning av digitala val  

Förslaget i korthet

Digitala val och digital nominering har så uppenbara nackdelar att arbetet med den frågan bör avbrytas.

En av de tre att-satserna i styrelsens förslag till inriktningsbeslut inför stadgeändringarna gäller ”möjlighet till digitala nomineringar och val”.

Förslag om detta finns i rapporten om det parlamentariska systemet och turordningen. Då framfördes förslagen mot bakgrund av att en sammanslagning av SKB:s kvarter till sju områden föreslogs.

En sådan områdes­indelning är inte längre aktuell. De ordinarie medlems­mötena i olika kvarter fortsätter alltså. Varför ska man då fortsätta utreda digitala val och digital nominering? Det finns många nackdelar.

Om man kan rösta digitalt minskar anled­ningen att gå till det ordinarie medlemsmötet. Det motverkar ökat medlemsengagemang, som även i rapporterna sägs vara angeläget.

Digitala val är närmast en nödlösning för de situa­tioner då det inte finns möjlighet att välja vid ett möte där både de som ska välja och de som kandi­derar är närvarande, då förutsättningarna att bilda sig en uppfattning om dem som kandiderar är bäst.

Digital nominering innebär att valet blir mer byråkratiskt. Det krävs att nominering sker i förväg, och ingen ytterligare kandidat kan läggas till vid medlems­mötet – även om en ny kandidat med större stöd finns.

En digital process innebär anonymisering. Hur pass bra uppfattning kan man bilda sig om en person som man inte har träffat utan bara läst en webb­presentation av? Hur ska man kunna bedöma i vilken mån texten stämmer med verkligheten? På vilket sätt ökar demokratin genom att medlemmar klickar på anonyma kandidater?

Fler skulle kanske delta i valet om det var digitalt. Men om de röstar utan att veta så mycket om vem de röstar på har valet blivit osäkrare och sämre.

Den kritiska frågan om teknik och säkerhets­aspekter vid digitala val, som bara nämnts i förbi­gående i rapporten, är också ett stort frågetecken.

Nackdelarna är så uppenbara att det är ett slöseri med resurser att fortsätta utreda digitala val och digital nominering till fullmäktige. Arbetet med det bör därför avbrytas.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att avbryta arbetet med frågan om digitala val och digital nominering avseende fullmäktige.

SKB:s arbete med uthyrning  

Förslaget i korthet

SKB bör utreda medlem­mars agerande vid uthyrning för att hitta åtgärder som riktas enbart mot dem som agerar diskutabelt i stället för att införa inskränkningar för samtliga medlemmar.

Informationen på hemsidan om uthyrning behöver förtydligas och förbättras.

I rapporten om det parlamentariska systemet och turordningen behandlas SKB:s uthyr­nings­verk­samhet.

I rapporten talar man nedsättande om hur vissa medlemmar agerar i samband med visning och uthyrning, pratar om ”slentrianmässiga intresse­anmälningar”, ett ”’uppblåst’ eller skenbart stort intresse”, ”olägenheter” och att medlemmar har visningar som ”nöje”.

Man säger att det är ett problem att medlemmar anmäler sig till visning och sedan inte tackar ja till lägenheten – trots att det är helt naturligt att titta på många lägenheter innan man hittar någon som man vill flytta till.

Man anger hur många medlemmar som fått fem kallelser eller fler per år – som om detta låga antal skulle vara uppseendeväckande.

Man finner det ”problematiskt” att ungefär hälften av dem som anmält sig till visning inte svarar vare sig ja eller nej – trots att man på annat ställe säger att inget svar uppfattas som ett nej. Frågan är snarast: Varför finns det en nej-knapp? Det räcker ju om de som är intresserade kan anmäla det.

Man påstår att vissa medlemmar inte anmäler intresse för en lägenhet när de ser att de skulle komma långt ned i listan och att lägenheten sedan kanske går till en medlem med kortare turordning – man pratar om en risk för att ”det inte är ’rätt medlem’ som får ’rätt lägenhet’”.

Men den som inte anmäler intresse har ju själv valt att avstå. Och när nu SKB vet hur det fungerar – att medlemmar längre ned på listan har chans att få lägenheten – varför informerar man inte tydligt om det på hemsidan?

Man kritiserar att vissa först tackar ja men sedan tackar nej när de blir erbjudna kontrakt. Detta kan naturligtvis ifrågasättas, även om det i enskilda fall kan finnas godtagbara förklaringar. Det har dock framkommit att man på SKB agerar väldigt passivt. Man skickar mejl eller sms, väntar en viss tid och skickar sedan till nästa på listan och så vidare tills någon hör av sig. Och man bryr sig inte om att kontakta dem som tackar nej (eller avstår från att svara). Man frågar inte om anledningen till att medlemmen har ångrat sig, för att kunna lära sig något, och man hör inte ens av sig för att anmärka på det beteende som nu kritiseras i rapporten.

Detta är anmärkningsvärt nedsättande beskriv­ningar av SKB:s medlemmar, som SKB är till för, samtidigt som man från förvaltningens och styrelsens sida agerar passivt och inte försöker ta reda på orsaker och hitta åtgärder som riktar sig mot de medlemmar som agerar diskutabelt. Att i stället införa inskränkningar för samtliga medlem­mar är inte acceptabelt.

Informationen på webbsidorna för att anmäla intresse för lägenhet skulle också behöva förtydligas och förbättras.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att utreda med­lemmars agerande vid uthyrning i syfte att hitta åtgärder som riktas enbart mot dem som agerar diskutabelt i uthyrningssammanhang samt

att ge styrelsen i uppdrag att se till att informationen på de webbsidor som gäller uthyrning förtydligas och förbättras.

Redovisning av hantering av uppdrag  

Förslaget i korthet

Styrelsen bör fortsätta fullgöra uppdraget att redo­visa hur man har hanterat de uppdrag som man fått genom stämmobeslut.

År 2016 började styrelsen – mot föreningspraxis och mot lagen om ekonomiska föreningar – gallra bort motioner och lät inte stämman behandla dem. Samtidigt slutade man redovisa motioner i tid­ningen Vi i SKB, och man slutade dessutom redovisa hur styrelsen hade behandlat uppdrag som stämman hade gett styrelsen.

År 2005 beslutade stämman att ge styrelsen i upp­drag att årligen ”redovisa vidtagna åtgärder med anledning av uppdrag till styrelsen som ännu inte slutförts.” Sådan redovisning skedde åren 2005–2015, under åren 2008–2011 till och med i både vår- och höst­numret av Vi i SKB.

Följande diagram anger antalet sidor i Vi i SKB som använts för stämma, motioner och uppdrag.

Att styrelsen nu inte alls redovisar motioner i Vi i SKB är demokratiskt klandervärt och uppmuntrar inte till medlems­engagemang. Styrelsen bör återuppta sådan redovisning i någon form – utan att fullmäktige ska behöva besluta om det.

Eftersom redovisningen av hur styrelsen har hanterat uppdrag grundar sig på ett stämmo­beslut bör dock stämman uppmana styrelsen att följa beslutet.

Exempelvis beslutade stämman 2016 ”att ge styrelsen i uppdrag att agera mer utifrån att SKB är en medlemsförening där medlem­marna ska känna sig delaktiga och ges inflytande”. Vad har styrelsen gjort med anledning av det uppdraget? Att inte skriva något om motioner i Vi i SKB går inte i linje med det uppdraget.

Beträffande föreningsstämmorna kan det noteras att redogörelsen från 2019 års stämma i höstnumret av Vi i SKB är extremt kortfattad – insmugen dels som ett stycke i en intervju med nya chefen för före­nings­utveckling, under rubriken ”Ju fler vi är desto bättre”, dels som vit text i liten stil nederst på en svartvit bild. Jag förutsätter att styrelsen återgår till en bättre redovisning av stämman – utan att fullmäktige ska behöva besluta om det.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att fortsätta fullgöra uppdraget från år 2005 om redovisning av hur uppdrag till styrelsen har hanterats.

Korrigering av information om motioner  

Förslaget i korthet

Kravet på att en motion ska avse en övergripande fråga som gäller hela föreningen – som återfinns på hemsidan – har inget stöd i lagen om ekonomiska föreningar och utgör därmed en ogiltig inskränk­ning av motions­rätten. Det bör därför tas bort.

I informationen på hemsidan står det: ”En motion ska beröra en föreningsöver­gripande fråga. … En motion ska handla om en fråga som berör hela föreningen.”

Enligt lagen om ekono­miska föreningar finns dock inget sådant krav, utan kravet är: En motion ska gälla en för före­ningen relevant fråga som förenings­stämman kan besluta om. Detta har belysts vid den särskilda granskningen av styrelsens hantering av motioner – se granskningsyttrandet.

En enskild motion får ta upp en mindre fråga. Det är dock inte meningen att stämman ska ge styrelsen en stor mängd föreskrifter. Stämman får inte ge direktiv till styrelsen ”i sådan omfattning att sty­relsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan” (Anders Mallmén m.fl., Lagen om ekonomiska föreningar, en kommen­tar, 4 uppl. 2016, 7:1.1 s. 228). Det handlar alltså om så många motioner i mindre frågor att styrelsen – genom att inte få besluta i de frågorna – inte har så mycket annat att besluta om. Det har SKB:s stämma aldrig varit i minsta närhet av.

Om en motion avser en mindre fråga kan styrelsen kontakta motionären, förklara, föreslå en annan hantering och ge motionären möjlighet att dra tillbaka motionen. Men om motionären inte gör det måste styrelsen och stämman hantera motionen, och då är det stämmans ansvar att inte ge styrelsen alltför många detalje­rade direktiv. (Se SOU 2009:37 s. 261.)

Kravet på att en motion ska gälla en övergripande fråga är en ogiltig inskränkning av motions­rätten. Det behöver därför tas bort.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att korrigera publicerad information om motioner genom att ta bort kravet på att en motion ska avse en övergripande fråga som gäller hela föreningen.

Geografisk policy för SKB  

Förslaget i korthet

SKB bör bygga på platser där medlemmarna vill bo, så att man prioriterar äldre medlemmar och inte bygger för personer med kort kötid eller ingen kötid alls.

Som geografisk policy för SKB bör gälla att mark och fastigheter ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet.

Den nyligen påbörjade verksamheten i Uppsala är en stor och kostsam felinvestering som bör avveck­las, och den fastighet som är under uppförande bör försäljas.

Stockholms kooperativa bostadsförening har börjat bygga i Uppsala. Det var aldrig tanken från början, och det är en dålig idé än i dag.

SKB kan inte bygga hur mycket som helst. Då måste man välja var man bygger, och det måste rimligen vara där medlemmarna vill bo. Det är knappast Uppsala. Bygger man där bygger man i väldigt liten utsträckning för SKB:s äldre medlemmar, som har stått i kö länge och som borde prioriteras. Hur många kommer att ta ledigt från arbetet och köpa en tågresa till Uppsala för att titta på en ledig lägenhet?

SKB:s medlemmar föredrar dessutom Stockholms kommun – och helst Stockholms innerstad – före andra kommuner inom Stockholms län.

I en SKB-enkät till köande 2014 fanns en fråga om var man helst ville bo. Bara 18 procent svarade att de ville bo i annan kommun i Stockholms län än Stockholms kommun, och de två som kom närmast var Solna och Sundbyberg – de geografiskt närmaste.

I enkäten ställdes ingen fråga om boende utanför Stockholms län. Trots det hänvisade styrelsen till denna enkät i sitt svar på en motion förra året som ifrågasatte utvidgningen till Uppsala. I svaret talades det om att ”bygga upp ett fastighetsbestånd i kommunen”. Styrelsen verkar alltså ha planer på ett stort antal fastigheter där, vilket gör utvidgningen till Uppsala än mer betänklig.

Styrelsen hänvisade också till att man året före hade svarat positivt på en motion (bortgallrad som ”förvaltningsfråga”) om geografiskt område för byggande. Där skrev man att styrelsen höll på med en analys som ”ska slutligen landa i riktlinjer som anger var SKB ska prioritera att söka mark för ny bostadsbebyggelse”.

Innan analysen var färdig och riktlinjer beslutade påbörjade alltså styrelsen en utvidgning till Uppsala. Det är anmärkningsvärt.

Motionärerna ville för övrigt att frågan skulle utredas och sade att ”en marknadsundersökning bör genomföras för att verifiera att det finns ett intresse hos föreningens medlemmar att kunna bo i närliggande orter”. Någon sådan finns inte.

Genom att börja bygga i Uppsala – och dessutom skrivit en avsiktsförklaring med Uppsala kommun – har styrelsen också brutit mot stadgarna, § 28:

”Styrelsen skall inhämta föreningsstämmans mening innan den fattar beslut i frågor av principiell art eller av större ekonomisk betydelse.”

En utvidgning av Stockholms Kooperativa Bostads­förening utanför Stockholms län – och dessutom ett avtal med en kommun – är uppenbart en principiell fråga. Att etablera sig där, långt från SKB:s övriga fastigheter, och bygga upp en förvalt­ning där innebär dessutom extra kostnader, så frågan har också större ekonomisk betydelse.

I svaret 2018 skrev styrelsen vidare att man har ”antagit en vision som bland annat innebär att SKB ska bidra till att regionen växer”. Det är också ett brott mot § 28.

SKB är inte ett privat bostadsföretag utan en kooperativ förening som enligt sin ändamåls­paragraf ska ”främja medlemmarnas ekonomiska intressen”. Det innebär bland annat att välja platser för byggande utifrån medlemmarnas intresse och att investera omdömesgillt.

Genom att besluta utan förankring hos fullmäktige och SKB:s medlemmar har styrelsen försatt SKB i en svår situation.

Etableringen i Uppsala län är en stor felinvestering ekonomiskt och demokratiskt. Den behöver stoppas innan den hinner utvecklas alltför mycket. Pågå­ende bygge måste rimligen avslutas, men sedan bör fastigheten säljas och engagemanget i Uppsala avvecklas.

Eftersom frågan är angelägen hoppas jag att denna motion diskuteras grundligt i kvarteren och bland köande.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att som geografisk policy för SKB ange att mark och fastigheter som föreningen hanterar ska ligga inom Stockholms län med fokus på centralare delar av länet samt

att ge styrelsen i uppdrag att avveckla verksam­heten i Uppsala inklusive att försälja den fastighet som är under uppförande.

Rimliga villkor vid föreningsstämma  

Förslaget i korthet

För att motioner och andra frågor ska kunna disku­teras på rimligt sätt vid ordinarie föreningsstämma behöver tiden vara tillräcklig. Stämman bör därför ordnas på ungefär samma sätt som en fullmäktigedag.

Även de praktiska arrangemangen vid stämman bör ägnas omsorg.

Vid föreningsstämman har tiden för diskussion av motioner och andra frågor återkommande visat sig vara alltför kort. Begränsning av talartiden till tre minuter införs tidigt. Det innebär stor stress och begränsar möjligheterna till reell diskussion. Mötet brukar pågå i fyra timmar utan minsta paus – under de två senaste stämmorna inte ens med tillgång till frukt eller vatten.

Det är helt orimliga förutsättningar och avskräcker från medlemsengagemang, som styrelsen säger bör utvecklas.

Ordinarie stämmor – och extrastämmor där diskussionen väntas bli omfattande – bör därför anordnas som en fullmäktigedag, det vill säga på en lördag från morgon till eftermiddag, alternativt en söndag.

Detta förslag har framförts flera gånger tidigare och blir mer angeläget för varje gång. Förhoppningsvis bedömer nu tillräckligt många fullmäktigeledamöter att det är dags att ta ställning för seriösa diskussioner vid föreningsstämmorna som uppmuntrar till medlemsengagemang.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att förlägga ordinarie föreningsstämma – samt extra föreningsstämma där diskussionerna väntas bli omfattande – till dagtid lördag eller söndag samt

att ge styrelsen i uppdrag att i övrigt se till att de praktiska arrangemangen vid föreningsstämman underlättar aktivt deltagande i stämman.

Transparent dokumentation av stämman  

Förslaget i korthet

Handlingarna till en föreningsstämma ska finnas tillgängliga också efter stämman, i stället för att de flesta tas bort, vilket sker nu. Det är ett självklart demo­kratiskt krav. Dokumen­tationen av stämman ska vara transparent.

Före varje föreningsstämma läggs handlingar till stämman ut på hemsidan och är tillgängliga för medlemmarna. Efter stämman tas dock allt bort utom häftet med motioner (och eventuella styrelseförslag) samt årsredovisningen.

Det innebär att det efteråt inte går att se vilka som nominerats till styrelsen och hur valberedningen motiverat sitt förslag – endast det som beslutats redovisas i protokollet. Det går inte heller att se hur valberedningen motiverat förslaget till arvoden.

Inte heller går det att se vilka regler stämman arbetat efter – det står bara att stämman godkände förslaget till arbetsordning. Vad som gällt beträff­ande exempelvis yrkanden, talartidsbegränsning, ljudupptagningar och fotografering är därmed fördolt. Ett år föreslogs enligt protokollet att texten i sjätte stycket skulle ändras – men eftersom förslaget inte finns på hemsidan och inte redovisas i protokollet blir texten obegriplig.

Detta är faktiskt absurt. En ordentlig dokumentation av stämman borde vara en självklarhet.

Frågan har tagits upp tidigare. Stämman biföll exempelvis en motion år 2015 om att samtliga förslag skulle publiceras. Men sedan valde styrelsen att publicera endast tillfälligt inför stämman och efter stämman lägga ned jobb på att ta bort den redan publicerade informationen.

I ett svar 2018 sade styrelsen att hemsidan ”inte [ska] fungera som ett arkiv för äldre underlag”. Men det är ju utmärkt – och går i linje med att upp­muntra till medlemsengagemang – om intresserade kan ta del av äldre handlingar på hemsidan.

Styrelsen hänvisade också till att medlemmar kunde ”kontakta SKB för att få dokumentet skickat till sig”. Men det åsamkar ju SKB extraarbete och är i praktiken omöjligt för medlemmen, som inte kan se vilka dokument det går att efterfråga.

Dokumentationen av stämman ska vara transparent och fullständig. Det är ett självklart demokratiskt krav.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att på hemsidan publicera och bevara samtliga handlingar som utgjort under­lag för diskussion och beslut vid föreningsstämma.

Möjlighet att överklaga beslut om uteslutning  

Förslaget i korthet

En medlem som blivit utesluten av andra skäl än ekonomiska ska ges möjlighet att överklaga så att frågan prövas av föreningsstämman. Först med ett sådant tillägg till stadgarna kan rättssäkerheten anses acceptabel.

År 2010 fick styrelsen rätt att besluta om uteslutning oavsett orsak. Tidigare hade man kunnat utesluta medlemmar endast på grund av ekonomiska försummelser.

Att berövas sitt medlemskap är en långtgående åtgärd som innebär att man förlorar sin turordning och därmed möjligheten att få en lägenhet inom SKB, kanske efter långt medlemskap. Det är därför angeläget att en uteslutning är noga övervägd och inte kan ifrågasättas. Med stadgeändringen från år 2010 finns dock inga möjligheter att kontrollera detta.

Därför bör den medlem som berörs kunna överklaga och begära att uteslutningen prövas av stämman. Först med ett sådant tillägg till stadgarna kan rättssäkerheten anses acceptabel.

I stadgeförslaget till första extra­stämman hösten 2015 ville styrelsen ta bort varning före uteslutning. Det är att gå i motsatt riktning.

Styrelsen har hänvisat till att medlemmen kan få sin sak prövad i allmän domstol. Det kräver dock att medlemmen har åtskillig kompetens och kan satsa pengar på en prövning med osäker utgång. Att som medlem bara ha den möjligheten är ovärdigt en kooperativ medlemsförening som SKB.

För övrigt är huvudregeln i lagen om ekonomiska föreningar (4 kap. 8 § andra stycket) att det är föreningsstämman som beslutar om uteslutning.

Jag yrkar att föreningsstämman beslutar

att ge styrelsen i uppdrag att i kommande förslag om stadgeändringar inkludera möjlighet för medlem att till föreningsstämma överklaga beslut om uteslutning som grundar sig på annat än icke fullgjorda ekonomiska förpliktelser.