Start Motioner Granskningsyttrande 2018
Uppdaterat 2019-05-05
Texten finns också som PDF här och PDF hos SKB.
Yttrandet har nedan färgmarkerats för ökad tydlighet:
Med fet färgad stil – som också är kursiverad om texten i yttrandet är kursiverad – anges text som uppfattats som särskilt viktig för bedömningen av den fråga som granskas.
Med rosa bakgrundsfärg anges text från lagar.
Med gul bakgrundsfärg anges text från andra dokument.
Med grå bakgrundsfärg anges okommenterad text från parter som alltså varken bekräftas eller dementeras av granskaren.
Med grön fetstil anges hänvisningar till dokument.
Inom gröna rutor anges kommentarer.
Hakparentes markerar vissa rättelser av skrivfel samt anmärkningar om ändrad laghänvisning.
Länkar till dokument har lagts till.
Läs vidare under följande rubriker (klicka):
Förening: Stockholms Kooperativa Bostadsförening, Kooperativ Hyresrättsförening, org nr 702001‑1735, nedan SKB.
Granskare: Advokat Sören Birkeland, Advokatfirman Carler KB, Box 7557, 103 93 Stockholm. Telefon 08‑522 532 00. E‑mail: soren.birkeland@carler.se
Genom beslut den 6 juli 2017 har Bolagsverket förordnat undertecknad att såsom granskare enligt 8 kap 7 § lagen om ekonomiska föreningar utföra särskild granskning i Stockholms Kooperativa Bostadsförening, kooperativa hyresrättsförening, org nr 702001‑1735 (SKB).
Enligt Bolagsverkets beslut är granskningstemat följande: ”Granskning av styrelsens hantering av motioner till den ordinarie föreningsstämman år 2016 innefattande styrelsens beslutsfattande och underlagen för styrelsens beslut med bedömning i vilken mån detta står i överensstämmelse med gällande lagstiftning och SKB´s stadgar. Vidare att föreslå åtgärder som kan behöva vidtas med anledningen av granskningen.”
Vissa uppgifter som ingår i granskningen har inte utförts.Granskningstemat är omfattande. Granskningen har begränsats till väsentliga omständigheter enligt nedan med hänsyn till kostnad för granskningen.
Inför granskningen har jag tagit del av huvudsakligen följande handlingar:
1. Häfte med benämningen ”Motioner 2016”.
2. Häfte med benämningen ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB” med 37 motioner till den ordinarie föreningsstämman 2016‑05‑26.
3. Protokoll jämte dagordning avseende den ordinarie föreningsstämman 2016‑05‑26.
4. Protokoll jämte dagordning avseende den extra föreningsstämman 2016‑06‑20.
5. Stadgar för SKB.
6. Sammanställd info om nya motionshanteringen, daterad 2017‑11‑10, från SKB.
7. Av Lars Lingvall upprättat pm daterat 2017‑11‑30 med benämningen ”SKB-styrelsens hantering av motioner 2016”.
Jag har vidare haft sammanträden med SKB´s medlemmar Lars Lingvall, Anders Syrén och Rolf Arbin 2017‑11‑13 och med VD Eva Nordström och Aud Sjökvist, SKB, 2017‑11‑16. Därutöver har jag haft telefonsamtal och korrespondens per e‑mail med Lars Lingvall och Eva Nordström under granskningsuppdragets utförande.
Inför SKB´s ordinarie föreningsstämma 2016‑05‑26 inkom 57 motioner från SKB´s medlemmar. Av dessa 57 motioner bedömde SKB´s styrelse att 37 motioner avsåg frågor som faller inom styrelsens förvaltning av SKB´s angelägenheter. Styrelsen undantog därför dessa motioner från behandling på den ordinarie föreningsstämman år 2016. Vid SKB´sextra föreningsstämma 2016‑06‑20 behandlades de 37 motioner som styrelsen undantog vid den ordinarie föreningsstämman 2016‑05‑26. Dessa 37 motioner samlades i ett häfte benämnt ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB”. I nämnda häfte finns ett inledande avsnitt av SKB´s styrelse med rubriken ”Ny hantering av motioner”.
I detta avsnitt förklarar styrelsen att SKB har ett mycket stort antal medlemmar. Vidare anges ”Engagerade medlemmar är en förutsättning för vår verksamhet. Samtidigt är det inte möjligt att alla medlemmar ska delat i den dagliga skötseln av SKB´s verksamhet. Därför har lagstiftaren fördelat uppgifterna i en ekonomisk förening.” Därefter beskrivs vad som är ett ärende i lagens mening, d v s en för SKB relevant fråga, som kan bli föremål för föreningsstämmans beslut. Sedan anges följande:
”Mot bakgrund av ansvarsfördelningen enligt lagstiftningen och stadgarna, är frågor som faller inom styrelsens område och ansvar inte stämman behörig att fatta beslut om. Under de senaste åren har många medlemmar uttryckt önskemål at det stora antalet motioner måste hanteras på ett annat sätt. Majoriteten av motionerna har också handlat om frågor som är styrelsens uppgift att sköta. De inkomna ärendena till föreningsstämman har även hanterats som motioner vilket inte är korrekt. Styrelsen har beslutat att från och med ordinarie föreningsstämma 2016, hantera motioner och frågor som rör styrelsens förvaltning av SKB´s angelägenheter åtskilda från varandra. Motionerna kommer att behandlas på sedvanligt sätt på föreningsstämman. Styrelsens förvaltningsfrågor kommer at diskuteras separat efter att stämman avslutats, det är ingen fråga för föreningsstämman att besluta om. I år (2016) har SKB 20 inkomna motioner (Motionshäfte) samt 37 frågor om SKB´s organisation och styrelsens förvaltning av SKB´s angelägenheter (se häfte ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB”). Det kommer att ges möjlighet att diskutera de 37 frågorna som rör styrelsens förvaltning av SKB vid ordinarie medlemsmöten, motionsmöten och efter avslutad föreningsstämma.”
På den extra föreningsstämman 2016‑06‑20 behandlades de 37 motionerna tillsammans i ett block. På stämman beslutades enligt § 12 i stämmoprotokollet att motionerna 1‑37 i häftet ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB” är förvaltningsfrågor och att dessa överlämnas till SKB´s styrelse och VD för handläggning enligt styrelsens redovisade svar på respektive ärende.
Här refereras (gråmarkerat) vad Lars Lingvall, som skrivit motionen om särskild granskning, har angett i ett pm. Granskaren varken instämmer eller invänder.SKB´s medlem Lars Lingvall, en av initiativtagarna till begäran om den förevarande särskilda granskningen, har i en pm 2017‑11‑30 med benämningen ”SKB-styrelsens hantering av motioner 2016” ingående redogjort för medlems rätt att få ett ärende behandlat på en föreningsstämma i en ekonomisk förening med utgångspunkt i 7 kap 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) [numera 6 kap. 15 §] och dess förarbeten m m.
Lars Lingvall konstaterar i sin pm att ett antal frågor tillhör föreningsstämmans exklusiva kompetens att fatta beslut om enligt lag men även att stämman kan besluta i förvaltningsfrågor genom direktiv till styrelsen. Lars Lingvall framhåller att skriva motioner är det naturliga sättet att som medlem i en ekonomisk förening engagera sig i och påverka SKBs verksamhet.
Mot bakgrund av sin utredning av rättsläget gällande motioner i en ekonomisk förening anser Lars Lingvall att styrelsen i SKB handlagt de aktuella 37 motionerna i strid med lag och stadgar genom att inte framlägga dem på den ordinarie föreningsstämman 2016‑05‑26 för beslut av stämman.
Stockholms Kooperativa Bostadsförening, kooperativa hyresrättsförening (SKB), har enligt § 2 i stadgarna till ändamål att främja medlemmarnas intressen genom att
Medlemmars direkta inflytande på SKB´s verksamhet utövas på medlemsmöte och i kvartersråd. Medlemsmöte har valfunktioner. I övrigt utgör medlemsmöte och kvartersråd organ för samråd och information, § 15 i stadgarna. Kvartersråd förbereder och kallar till ordinarie medlemsmötet för hyresmedlemmar och styrelsen förbereder och kallar till ordinarie medlemsmötet för kömedlemmar, § 16 i stadgarna.
Vid ordinarie medlemsmöte skall enligt § 18 i stadgarna förekomma genomgång av motioner enligt § 26 i stadgarna. I § 26 i stadgarna anges att medlem, som önskar får ärende upptaget till behandling vid ordinarie föreningsstämma, har att göra framställning därom (motion) till styrelsen senast före utgången av januari månad. Motion skall behandlas av föreningsstämman efter yttrande av styrelsen.
Enligt § 14 är SKB´s organ:
medlemsmötena,
kvartersråden,
föreningsstämman, vars befogenhet helt utövas av därtill valda fullmäktige
styrelsen
revisorerna
hyresutskott samt
valberedningen
I § 23 i stadgarna anges de ärenden som skall förekomma i dagordningen för föreningsstämman . Enligt punkt 22 i nämnda paragraf skall behandling av motioner förekomma.
Vid föreningsstämman har fullmäktige, styrelsens ledamöter och revisorerna rätt att närvara. Motionärer som inte är fullmäktige har rätt att närvara vid behandlingen av sina motioner och har då rätt att yttra sig, § 24 i stadgarna.
Enligt SKB´s stadgar § 23 stycket 2 p. 22 skall på ordinarie föreningsstämma förekomma ärende avseende behandling av motioner.
Det rosamarkerade återger lagtexten.I 7 kap 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, nedan EFL [numera 6 kap. 15 §], har en medlem rätt att få[r] ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman eller, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna.
Det gulmarkerade är ett citat från boken (se LIBRIS). Kursiveringen är granskarens.Medlemmarnas rätt att få[r] ett ärende behandlat vid en föreningsstämma utgör ett led i föreningens minoritetsskydd och kompletterar styrelsens generella rätt att ta upp ärenden på stämma. Hänvisning lämnas till Lagen om ekonomisk föreningar, en kommentar, Anders Mallmén m fl, fjärde upplagan, sid 248.
Det gulmarkerade är ett citat från boken (se LIBRIS). Kursiveringarna är granskarens.Med ”ärende” förstås något för föreningen relevant spörsmål, som kan bli föremål för stämmans beslut. En begäran om en upplysning är inte ett ärende. Detsamma gäller en medlems begäran att göra ett allmänt uttalande vid stämman. Ärendet ifråga måste också omfattas av stämmans kompetens. Hänvisning lämnas till Lagen om ekonomisk föreningar, en kommentar, Anders Mallmén m fl, fjärde upplagan, sid 248
Det gulmarkerade är ett referat från boken med endast smärre språkliga ändringar.Ett ”ärende” som begärts av medlem måste normalt tas upp till sakbehandling på stämman. Om stämman beslutar att skjuta upp behandlingen av ärendet till en fortsatta stämma torde medlemmen få acceptera det. Stämman torde inte kunna vägra att ta upp ärendet till behandling annat än om ett bifall till medlemmens yrkande skulle stå i uppenbar strid med EFL eller stadgarna, se NJA 1960 s. 698.
Bestämmelsen i 7 kap 14 § EFL [numera 6 kap. 15 §] avser både ordinarie och extra föreningsstämma.
Motsvarande bestämmelser finns i Aktiebolagslagen.
Det gulmarkerade är hämtat från boken (se LIBRIS), andra meningen med viss språklig modifiering.Enligt 7 kap 16 § Aktiebolagslagen har aktieägare rätt att ta initiativ till ett stämmoärende. Med ett ärende förstås något för bolaget relevant spörsmål som kan bli föremål för beslut på stämman. Det begärda ärendet måste ligga inom ramen för stämmans kompetens. Hänvisning lämnas till Aktiebo[lags]lagen, En kommentar, Andersson, Johansson och Skog, del 1, sid 7:39.
Enligt 6 kap 6 § 1 st EFL [numera 7 kap. 4 §] svarar styrelsen för föreningens organisation och förvaltning av föreningens angelägenheter. Bestämmelsen är tvingande. Medlemmarna kan inte besluta att styrelsen inte ska ha den behörighet och det ansvar som lagen ger den. Inte heller kan styrelsen frånhända sig det yttersta ansvaret för de funktioner som lagen ålägger den. Bestämmelsen har en allmänt hållen avfattning. Lagens förarbeten ger här inte mycket ledning om dess närmare innebörd. I förarbeten till den likalydande bestämmelsen i Aktiebolagslagen uttalas bl. a. följande. Styrelsen skall se till att organisationen är ändamålsenlig, d v s att organisationen rymmer rutiner och funktioner som verkar kvalitetssäkrande. Styrelsen förutsätts också att vara ett forum för planering och bedömning av bolagets utveckling. Det sagda får antas gälla även för styrelsen i en ekonomisk förening. Hänvisning lämnas till Lagen om ekonomisk föreningar, en kommentar, Anders Mallmén m fl, fjärde upplagan, sid 186.
Det gulmarkerade är text från s. 186–187 i boken (se LIBRIS) med vissa smärre uteslutningar och språkliga ändringar. Kursiveringarna är granskarens.Enligt paragrafens första stycke ansvarar styrelsen också för förvaltningen av föreningens angelägenheter. Begreppet ”förvaltningen av föreningens angelägenheter” är mycket vittgående. Lagens funktionsuppdelning mellan föreningsstämman och förvaltningsorganen innebär att föreningsstämman i princip har ensam beslutanderätt i vissa frågor. Det gäller t. ex. val av styrelse och revisorer, beslut om fastställande av resultat- och balansräkningar, beslut om vinstutdelning, beslut om ansvarsfrihet, beslut om skadeståndstalan mot styrelseledamöter m. fl. samt beslut om stadgeändringar, fusion och likvidation. Allt som enligt lagen faller utanför föreningsstämmans exklusiva kompetens utgör förvaltning. Styrelsen ansvarar för all förvaltning. Om en Vd har utsetts, svarar dock denne för den del av förvaltningen som utgör ”löpande förvaltning”. Hänvisning lämnas till Lagen om ekonomisk föreningar, en kommentar, Anders Mallmén m fl, fjärde upplagan, sid 187.
Det gulmarkerade är ett citat från s. 188 i boken (se LIBRIS).Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Styrelsen och andra föreningsorgan är skyldiga att följa stämmans beslut.
Det gulmarkerade är ett citat från boken. ”Likaså kan stämman föreskriva att styrelsen får vidta vissa angivna åtgärder endast med stämmans godkännande” har utelämnats. Kursiveringarna är granskarens.En föreningsstämma kan utfärda anvisningar om föreningens organisation. Stämman kan också anta riktlinjer för förvaltningen av föreningens angelägenheter. Stämmodirektiv förutsätts dock vara undantag. Det får inte går så långt att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarigt förvaltningsorgan. Hänvisning lämnas till Lagen om ekonomisk föreningar, en kommentar, Anders Mallmén m fl, fjärde upplagan, sid 189.
Det rosamarkerade återger lagtexten. Det gulmarkerade är citat från boken (se LIBRIS) med smärre språkliga ändringar. Det övriga är referat. Kursiveringarna är granskarens.Enligt 7 kap 1 § EFL [numera 6 kap. 1 §] utövar föreningsmedlemmar sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter vid föreningsstämma. stämman har en exklusiv kompetens i en rad frågor som regleras i lag. Beslut av dessa slag kan inte delegeras till annat föreningsorgan. Därutöver torde i fråga om ekonomiska föreningar finnas en s k exklusiv föreningsstämmokompetens även i vissa andra i lagen ej angivna frågor med särskilt ingripande verkningar för medlemmarna. Även i frågor som inte faller under stämmans exklusiva kompetens, främst förvaltningsfrågor, har stämman möjlighet att ge direktiv till styrelsen, se t ex NJA 1960 s. 698. Detta anses dock inte få ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan. Stämman kan inte heller agera som förvaltningsorgan för föreningen. Hänvisning lämnas till Lagen om ekonomisk föreningar, en kommentar, Anders Mallmén m fl, fjärde upplagan, sid 228.
Det gulmarkerade är hämtat från boken (se LIBRIS), första meningen med viss språklig modifiering.Inom aktiebolagsrätten gäller som förutsättning för att en bolagsstämma ska ta upp aktieägares begäran att ärendet faller inom bolagsstämmans kompetens. Endast i de fall den fråga som aktieägarens begäran gäller står i uppenbar strid mot lag eller bestämmelse i bolagsordningen kan stämman vägra att efterkomma begäran. Hänvisning lämnas till Aktiebolagsrätt, fördjupning och komparativ belysning, upplaga 1:2, sid 211. Vidare hänvisas till prop. 1997 / 98:99 s. 238 f. och NJA 1960 s.698.
Det rosamarkerade återger lagtexten. Det gulmarkerade är hämtat från boken (se LIBRIS), med vissa språkliga modifieringar.I 7 kap 1 § Aktiebolagslagen föreskrivs att aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämman skall besluta om att tillsätta och avsätta styrelse och revisorer, fastställande av resultat- och balansräkningar, omdisposition av vinst eller förlust, ändring av bolagsordning och upplösning av bolaget. Förvaltningen av bolagets angelägenheter tillhör inte bolagsstämmans primära kompetensområde utan bolagsledningens. Bolagsstämman kan ge bolagsledningen direktiv i förvaltningsfrågor. Bolagsledningen ska rätta sig efter sådana direktiv om de inte strider mot Aktiebolagslagen eller annan lag, är brottsliga eller strider mot goda seder. Bolagsstämman har kompetens att besluta i alla frågor som rör bolaget, oberoende av detaljnivå. Bolagsstämman får dock inte ge styrelsen direktiv i sådan omfattning att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarig handhavare av förvaltningen. En annan sak är att det i ett enskilt fall givetvis kan vara mindre lämpligt att på bolagsstämma behandla och besluta i rent operativa frågor. Hänvisning lämnas till Aktiebo[lags]lagen, En kommentar, Andersson, Johansson och Skog, del 1, sid 7:4.
Det gulmarkerade är citat från boken (se LIBRIS) och det övriga referat – se textjämförelse. Kursiveringarna är granskarens.Bolagsstämmans viktigaste uppgift kan sägas vara att tillförsäkra aktieägarnas möjlighet att ta tillvara sina intressen i bolaget genom att utöva sin rösträtt. Bolagsstämman kan som högsta beslutande organ fatta beslut i strängt taget alla frågor, alltså även i sådana enstaka förvaltningsfrågor där Aktiebolagslagen inte ger stämman någon uttrycklig kompetens. Stämman kan exempelvis rikta ett direktiv till styrelsen. Beslutsfattandet på stämman kan inte drivas så långt att den sedvanliga funktionsfördelningen mellan bolagsorganen som Aktiebolagslagen anvisar helt luckras upp. Bolagsstämman kan inte permanent ta på sig styrelsens uppgifter. Stämman saknar för övrigt möjligheter att företräda bolaget. Gränsområdet mellan stämman och övriga organ är problematisk och olika ståndpunkter kan intas. Hänvisning lämnas till Aktiebolagets Grundproblem, Bergström och Samuelsson, femte upplagan, 2015, sid 74‑75.
Om föreningsstämman beslutar om direktiv eller anvisningar för styrelsen i viss fråga gäller enligt 6 kap 13 § EFL [numera 7 kap. 42 § andra stycket] att en ställföreträdare för SKB inte får följa en anvisning av föreningsstämman, om anvisningen strider mot lag om ekonomisk föreningar, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna. Styrelsen får inte verkställa ett föreningsskadligt beslut. Om sådant beslut verkställs kan styrelsen bli skadeståndsskyldig. Därutöver föreligger i princip skyldighet för styrelsen att följa direktiv eller anvisning beslutad av föreningsstämman.
När det gäller föreningspraxis avseende motioner finns en del redovisat i föreningslitteratur.
Det gulmarkerade är citat från boken (se LIBRIS) med en mindre språklig ändring. Meningen på slutet ”Finns ett kansli kan även detta hjälpa till.” har utelämnats.I t. ex. boken Styrelse, stämma och stadgar, H Nelson-Bülow och S‑Å Lennung, år 2005, sid 49 kan följande noteras. Motioner kräver behandling, yttranden och beslutsförslag av styrelsen, vilket innebär en hel del arbete och administration samt därefter behandling och beslut av föreningsstämman. Motionsmöjligheten bör därför nyttjas med viss sparsamhet. Enklare frågor och förslag av administrativ natur kan och bör medlemmarna ställa och framföra direkt till ordföranden eller någon annan lämplig styrelseledamot under löpande arbetsår.
Mot bakgrund av min redogörelse i mitt granskningsyttrande för rättsläget rörande motioner får jag anföra följande om hanteringen av motionerna till årsstämman 2016. Jag anser att majoriteten av de 37 motionerna i häftet ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB” rätteligen skulle ha[r] redovisats på den ordinarie föreningsstämman år 2016 och varit föremål för stämmans beslut. Några av de aktuella motionerna uppfattar jag som frågor till styrelsen. Några andra motioner avser ärenden gällande politisk påverkan och är främmande för SKBs ändamål. Motioner avseende frågor till styrelsen och motioner som är främmande för föreningens ändamål är inte ärenden som kan behandlas på föreningsstämman.
De 37 motionerna i häftet ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB” behandlades senare på den extra föreningsstämman 2016‑06‑20, som sammankallades på begäran av ett antal fullmäktigeledamöter. Motionerna behandlades tillsammans i ett block. Styrelsens förslag till beslut innebar att ärendena 1‑37 i häftet ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB” är förvaltningsfrågor och ska överlämnas till SKB´s styrelse och VD för handläggning enligt styrelsens redovisade svar på respektive ärende. Föreningsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.
Jag konstaterar i mitt yttrande att enligt redovisat rättsläge för motioner (ärenden som begärs av medlemmar) kan stämman besluta om direktiv till styrelsen i s k förvaltningsfrågor. Motionerna på den extra stämman behandlades tillsammans i ett block. Styrelsen yttrade sig över var och en av motionerna med kommentaren ”Styrelsen anser därmed frågan besvarad”. Enligt min uppfattning av föreningspraxis kan flera motioner i samma ärende eller samma sakfråga behandlas tillsammans i ett block eller en grupp. I förevarande fall avser motionerna olika ärenden eller sakfrågor men har det gemensamt att de får uppfattas som anvisningar eller direktiv till SKB´s styrelse.
Eftersom stämman kan besluta om anvisningar eller direktiv till styrelsen och med beaktande att motionerna rörde olika ärenden eller sakfrågor anser jag att motionerna lämpligen borde ha behandlats var för sig. Omröstning av enskild motion vid grupphantering av motioner förutsätter att någon stämmodeltagare framlägger yrkande härom. Av protokollet från den extra föreningsstämman 2016‑06‑20 kan dock inte utläsas att någon stämmodeltagare yrkade att någon av de 37 motionerna ska behandlas enskilt. Ur den aspekten får motionshanteringen på den extra stämman ändå anses korrekt.
Jag har upplysts av SKB´s VD Eva Nordström att styrelsen redan på den ordinarie föreningsstämman år 2017 framlagt inkomna motioner som avser direktiv till styrelsen, s k förvaltningsfrågor, och att styrelsen även fortsättningsvis avser att framlägga sådana motioner på stämman.
SKB´s ändamål framgår i § 2 av SKBs stadgar och redovisas ovan. Det är grundbestämmelsen för SKB´s verksamhet och de ärenden som kan behandlas på en föreningsstämma. Enligt 7 kap 14 § EFL har en medlem rätt att få[r] ett ärende behandlat vid en föreningsstämma. Med ”ärende” förstås något för föreningen relevant spörsmål, som kan bli föremål för stämmans beslut. Frågor och begäran om upplysning är inte ärenden i lagens mening.
Föreningsstämman har en exklusiv kompetens i en rad frågor som regleras i lag. Därutöver torde i fråga om ekonomiska föreningar finnas en s k exklusiv föreningsstämmokompetens även i vissa andra i lagen ej angivna frågor med särskilt ingripande verkningar för medlemmarna. Även i frågor som inte faller under stämmans exklusiva kompetens, främst ärenden som berör styrelsens förvaltning av föreningens angelägenheter, har stämman möjlighet att ge direktiv till styrelsen, se t ex NJA 1960 s. 698. Detta anses dock inte få ske i sådan omfattning att styrelsen fråntas sin funktion som förvaltningsorgan. Denna förhållningsregel är inte sanktionerad i lag. Men sistnämnda regel bör alltid övervägas av medlem vid upprättande av en motion.
Stämman får inte besluta i ärende som är i strid med lag eller stadgarna. Styrelsen får inte heller verkställa stämmobeslut som är i strid med lag eller stadgar eller på annat sätt skadliga för föreningen.
Som alternativ till behandling av motioner på ordinarie föreningsstämma kan särskild föreningsstämma hållas för beslut gällande inkomna motioner. Vid stor omfattning av motioner kan styrelsen ta kontakt med motionärer för samtal om en motion i syfte att finna en lösning på det ärende som avses i motionen.
De 37 motionerna i häftet ”Frågor om styrelsens förvaltning av SKB” borde med undantag för några av motionerna ha behandlats på den ordinarie föreningsstämman år 2016. De har dock senare behandlats på den extra föreningsstämman 2016‑06‑20.
Avslutningsvis får jag framhålla att de enda ärenden från medlem som inte ska tas upp till sakbehandling på en föreningsstämma är ärenden som inte uppfyller lagens krav på definitionen av ett ärende (7 kap 14 § EFL).
Härmed är mitt granskningsuppdrag slutfört.
Stockholm 2018‑03‑07
Sören Birkeland